- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
174

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Guldet, det internationella penningsystemets dilemma. Av Ivar Sundbom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ivar Sundbom

få riskfyllda moment i det aktuella läget. Knut Wicksell talade
en gång om att det kunde ha sina risker för ett litet land att ha
sin lilla monetära kälke fastbunden vid en världsmakts stora släde.
I)en omständigheten att den fria valutan i realiteten icke alltid är
så fri, inger på grund av förhållanden, som i det följande komma
att diskuteras, vissa farhågor. Med en viss rätt kan man f. n. tala
om ett internationellt guldmyntfotsystem, ehuru det är ett system
av en alldeles speciell karaktär. Den ledande ATalutan är dollarn,
som är hunden till guldet genom ett fast uppköpspris för guld.
Pundet är genom en fast växelkurs anknuten till dollarn och vår
egen valuta — liksom en rad andra — i sin tur bunden till pundet.

Till en början vilja vi fästa uppmärksamheten på, att
traditionerna från den gamla guldmyntfotens tid icke släppt sitt grepp
om den internationella penningpolitiken. I många avseenden
handhas pappersvalutan, som om den vore en guldvaluta. Detta
sker även i sådana fall, där det är svårt, ja, kanske omöjligt att
förena egenskaperna hos de båda systemen med varandra. Man
får det intrycket att de som leda penningpolitiken icke alltid
känna fast mark under fötterna, när de dirigera den fria valutan
och därför ofta falla tillbaka på äldre och välkända regler. Den
nya valutan känner sig ej tillräckligt hemmastadd för att gå sina
egna vägar; den lider av mindervärdighetskomplex och tyr sig
därför till guldet.

Det väsentliga kännetecknet på förkrigstidens guldvaluta var,
att den garanterade fasta växelkurser men däremot icke fasta
prisnivåer. Just förskjutningarna i prisnivån voro åtminstone på
längre sikt förutsättningen för utjämnande av de olika
ländernas betalningsbalanser med bibehållande av gällande växelkurser.
Om ett land, t. ex. England, tog emot guld som betalning från
andra länder, måste det enligt »the rules of the game» öka sin
kredit- ocli inkomstvolym, så att priserna inom landet stegrades.
Härigenom blev England ett fördelaktigt exportland för de
länder, som tvingats till guldexport, i synnerhet som dessa länder
samtidigt genom en restriktiv kreditpolitik sökte sänka sina
priser och omkostnader för att öka sin konkurrenskraft på
världsmarknaden. Det guldemottagande landet underlättade alltså de
guldexporterande ländernas strävan att åstadkomma jämvikt i
betalningsbalansen och gjorde det också möjligt för dem att medelst
ökning av varuexporten ta hem det förut förlorade guldet.
Fördelen med de blott inom guldpunkternas trånga intervall fluktue-

174

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free