Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Jordbruksproduktionens utveckling. Av G. R. Ytterborn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbruksproduktionens utveckling
Meningen är icke att här i en kort artikel belysa de
sammanhang, som här antytts och huru de påverka jordbrukets ekonomi.
Avsikten är endast att i korthet söka klarlägga i huvudsak den
sannolika utvecklingen av jordbrukets produktion och
saluöverskott samt utrymmet för en sådan utveckling. Bristande
kännedom rörande dessa ting har ofta lett till ofruktbara diskussioner.
Här må blott erinras om de olika meningar, som gjort sig gällande
i frågan om i vilken utsträckning de senaste årens stora
hektarskördar av brödsäd äro att betrakta som normalskördar på lång
sikt eller som mera tillfälliga. Å ena sidan har det gjorts gällande,
att de äro ett uttryck för en lång tidsutveckling och att det
förbättrade ekonomiska resultatet i jordbruket, till vilket de bidragit,
vore att betrakta som ett led i en normal utveckling. Å andra
sidan har det framhållits, att de i sin helhet äro tillfälliga och att
det förbättrade ekonomiska resultatet under dessa år icke borde
tillmätas någon betydelse för bedömningen av det ekonomiska
läget i jordbruket på längre sikt. Sanningen torde som oftast är
fallet ligga någonstans mittemellan.
Det är alldeles påtagligt att hektarskörden av brödspannmål
undergått en långsiktig stegring även under perioden 1930—35. En
dylik stegring är icke heller svår att förklara. Även om
växtförädlingen under ifrågavarande period icke kommit med nya
avsevärt högre avkastande sorter, så är det dock mycket sannolikt att
äldre sorter med högre avkastning fått en större utbredning.
Vidare kan man säkerligen räkna med någon stegring på grund av
förbättrad odlingsteknik. Räknar man med, att trenden för
hektarskördarna (den genomsnittliga utvecklingen) har formen av en
rät linje1, så kommer tydligen sagda linje att beteckna vad man
skulle kunna kalla normalskördar. Perioden 1866 till 1935 uppvisar
enligt denna beräkningsmetod för vete en genomsnittlig
skördestegring av 0,io dt pr lia och år med en normalskörd 1866 av 12,6 dt
och 1935 23,o dt pr lia samt för råg en skördestegring av 0,oo dt
pr ha och år med en normalskörd 1866 av 12,7 dt och 1935 17,i dt
pr ha. På längre sikt (10 till 15 år) kan, om på skördarna
inverkande faktorer få göra sig gällande på samma sätt som hittills,
sagda skördestegring betraktas som den mest sannolika. För råg
kan möjligen förädlingen under de närmaste åren komma att spela
en något större roll, varför årsskördestegringen möjligen kan
beräknas bliva något större än 0,oo dt pr lia och år. Utgår man emel-
1 Trendlinjen liar beräknats enligt medeltalsnietoden.
185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
