Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litauen — 20 år. Av Jonas Jablonskis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jonas Jablonskis
områden, skulle kunna köpa kreatur och inventarier ocli bygga sig
bostäder, fingo de understöd ur statskassan. Dessa nybyggare äro
nu rotfasta bönder och stå på intet sätt de gamla bönderna efter.
Den andra stora reformen var uppdelningen av byarna i
småbruk. Före kriget bodde största delen av bondebefolkningen i stora
byar, där varje bondes jord var splittrad i en mängd sinsemellan
skilda ägolotter. Detta verkade hindrande på jordens rationella
skötsel och drift. Det skiftesarbete, som nu sattes i gång, berörde
icke mindre än 1,600,000 hektar, d. v. s. över 40 % av hela den
brukbara jorden i Litauen. Detta arbete, som påbörjades år 1919, står
nu inför sin avslutning. Samtidigt härmed bedrives även en
målmedveten förbättring av jorden, främst genom dränering och
torrläggning. För att utbilda nödvändiga specialister för dessa
arbeten har en större lantbrukshögskola inrättats. Härtill kommer
att de ålderdomliga, förfallna och brandfarliga byarna börjat
försvinna och ersättas av nya mera hygieniska och praktiska små
brukargårdar.
Då dessa grundliga jordbruksreformer började genomföras
valdet många, som spådde det litauiska jordbrukets sammanbrott.
Hur skulle det av kriget förstörda Litauen kunna genomföra dessa
stora reformer, som sammanlagt skulle komma att omfatta över
60 % av hela Litauens brukbara jord? Varifrån skulle dessa för
det lilla landet kolossala summor erhållas, som voro nödvändiga
för reformens genomförande? Resultaten tyckas dock icke hava
kommit dem på skam, som trodde på framgång för detta arbete.
Här må blott göras en jämförelse mellan förhållandena förr och
nu! I Litauen kunde de stora godsen och byarna före kriget icke
producera mer smör än som erfordrades för landets eget behov.
Ännu sämre förhöll det sig med bacon, en produkt som före kriget
var obekant i Litauen. Efter påbörjandet av jordreformerna ha
bönderna endast för dessa två produkter erhållit över 1 miljard
litas från utlandet. Självfallet är, att med produktionens och
inkomsternas ökning även landets välstånd har stigit betydligt.
Pessimisternas spådomar ha icke förverkligats.
Efter det att Vilna kommit i främmande händer, blev Kaunas
den största staden i det självständiga Litauen. Före kriget var
Kaunas en rysk fästning och säte för den ryska guvernörens
förvaltning men spelade för övrigt en obetydlig roll i landets
kulturella och ekonomiska liv. Den var en liten provinsstad med endast
200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
