Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 25 mars 1938 - Tjeckoslovakiet och Milan Hodza
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens f rågor
statlig-a jordbrukspolitiken med dess spannmålsmonopol grundlades.
Som ministerpresident hade han att emotta presidenten Mazaryks
avsägelse och förbereda Benesjs icke alldeles oomstridda val till
efterträdare. Det mest betydelsefulla vid Hodzas egen
regeringsbildning har dock varit det förhållandet, att därmed en representant
fölen minoritet äntligen betroddes med ett av landets båda högsta
ämbeten. Under tidigare år hade Hodza icke minst i förhållande till
tyskarna företrätt on mera utjämnande politik än exempelvis Benesj,
och hans placering i spetsen för regeringen har därför verkat något
dämpande på språkmotsatserna.
För sin nuvarande ledande ställning i tjeckisk inrikespolitik är Hodza
sällsynt väl rustad. Som journalist och enastående produktiv
författare är han förtrogen med de mest skilda sidor av modernt
politiskt, socialt och kulturellt liv. Han räknas till landets bästa talare,
och hans vetenskapliga utrustning liksom hans mångsidiga
språkkunskap har givit honom både nödig pondus och de yttre
förutsättningarna för en ledareroll i detta förbistrade land, där det politiska
yrket mestadels är förbehållet högt bildade akademiker. Hans alb
roundkunnighet har även funnit uttryck i en påfallande iver att
framföra och genomföra olika projekt inom de mest skilda områden.
Särskilt i Slovakien men även som regeringsledamot i Prag har han
grundat den ena statliga eller kollektiva organisationen efter den
andra, i synnerhet på jordbrukets område, och det har icke så litet
skämtats ined hans nygrundarmani. Denna hans verksamhetsiver
återspeglar dock, sedd från en annan synpunkt, hans konstruktiva
politiska begåvning, vilken kommit honom och det unga landet väl
till pass under det tvingande arbetet att omskapa och nyorganisera
ett delvis mycket efterblivet näringsliv. Med det intresse för hela
Donaubäckenet, som måste vara naturligt för en politiker med
Hodzas förflutna ocli för hans teoretiska läggning, har han också
velat utsträcka sitt konstruktiva nydaningsarbete att gälla ej blott
Lilla Ententens stater utan även samtliga länder kring Donau. Den
s. k. Hodzaplanen, som avsåg ett intimare ekonomiskt samarbete
mellan dubbelmonarkiens arvstater men som strandat på politiska
och andra svårigheter, är den kanske mest kända produkten av den
rastlöse tjeckoslovakiske statsmannens internationella
samverkans-planer. Även tanken på en tullunion med Polen hade i honom en
gång i tiden en anhängare. Överhuvud representerar Hodza, trots
att han är konseljpresident i en av Europas f. n. mest självmedvetna
oc-h »hårdfjällade» stater, både inåt och utåt en utjämningens och
samarbetets politik. Samtidigt liar han dock mycket öppenhjärtigt
deklarerat sin anslutning till den fransk-ryska alliansen, och i
samband med festligheterna för Hodza på sextioårsdagen har
utrikesministern Krofta i en hyllningsartikel offentligt bedyrat, att det
dem-emellan aldrig någonsin kommit till den ringaste konflikt i
utrikes-frågor.
Trots att Milan Hodza i snart 40 år utan att skona sig stått i
främsta politiska stridsledet både i Ungern och i sitt nya foster-
226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
