Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kring Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kring Norden
öde. Allra minst kan det vara tänkbart — såsom professor Eli F.
Hecksclier inskärpte i sin uppsats om »Sveriges neutralitet» i
föregående häfte — att Sverige kan ställa några militära prestationer
i utsikt i andras nöd utan att dessa det minsta vinnlägga sig om
att kunna lämna Sverige motsvarande hjälp.
I sitt tal till riksdagen den 8 december 1863 yttrade Karl XV de
mycket bekanta, av statsråden i hans mun lagda orden: »I
makternas rådslag skall jag alltid söka att lägga de förenade rikenas ord
i rättvisans vågskål. Det må icke av oss begäras, att vi däruti
skola lägga jämväl vårt svärd, utan att beräkna, huruvida
ändamålet kan vinnas genom de medel, som stå oss till buds.» Den
realism, som talar ur dessa ord, bör gälla som motto även för våra
dagars nordiska politik.
Men är detta utgångspunkten ocli grunden, måste man i våra
dagar, icke minst med hänsyn till det moderna luftkriget, göra
klart för sig, att svenska intressen i vissa situationer kunna
sammanfalla med nordiska. Det är ingen svårighet att förutse fall,
då gemensamma intressen kunna hotas eller kränkas och en
militär samverkan kan bli en nödvändighet. Just för sådana
beräk-neliga fall bör en förutseende försvarspolitik i tid planläggas.
»En beredskap, som icke behöver sättas i funktion, är bättre än
en improvisation, till vilken nöden själv tvingar» — dessa
utrikesministerns ord kunna icke nog starkt understrykas. I synnerhet
kan det svårligen tänkas, att en stat i Norden numera skulle kunna
svika en annan, angripen nordisk stat genom att underlåta att
lämna allt det ekonomiskt-materiella bistånd, som kan lämnas.
När statsråden för någon tid sedan förklarade sig icke vilja på
förhand och under alla förhållanden fritaga Sverige från att delta i
sanktioner, kan man se någon rimlig mening däri endast om de
med sina yttranden avse att icke ställa Sverige utanför kollektiva
repressalier mot en stat, som kränkt Nordens integritet och
intressen. Om några stater måste presumera sitt deltagande i sanktioner
av denna anledning, måste det vara Nordens.
Nämndes för några år sedan blott orden nordiska
försvarsintressen, var man i radikala kretsar genast färdig med slagordet
aktivism. Det anmärkningsvärda och det glädjande är
omsvängningen i dessa läger till förståelse för att Sveriges
försvarsintressen kunna ligga utanför gränsrösen och tremilsgränsen. Med
den optimism, som man ofta går till verket när man på samma
håll söker bedöma utrikespolitiska ting, synes man emellertid be-
241
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
