Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 26 april 1938 - Donauflickans bröllop. Av Gunnar Th:son Pihl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
karsk, när man är både svag och ensam! I intimt samband härmed
stod Schuschnigg-systemets inrikespolitik, som in i det sista
hoppades på London och Paris och därför mot den nazistiska oppositionen
använde maktmedel, som voro starka nog tekniskt och därför
fungerade så länge våldet inte mötte våld. Men statsmaktens styrka skulle
säkerligen ha avslöjats som otillräcklig i samma stund en öppen
inrikeskonflikt brutit ut (exempelvis i samband med Schuschniggs
folkomröstning). Ty i ett sådant läge gäller det inte bara vapnen
utan uppfattningen hos männen som föra dem.
Härvidlag är det utan tvivel berättigat att säga att nazismen var
betydligt starkare i Österrike än Europa trodde och framför allt
starkare än Schuschnigg och hans Fosterländska front önskade medge.
Det låg ju i linje med Schuschniggs hela självförsvar att ständigt
göra gällande, att nazismen hade obetydlig omfattning och för
övrigt skulle förlora det mesta av sin kraft, d. v. s. avradikaliseras, så
snart förhållandena i landet förbättrats. Detta måste — medvetet
eller omedvetet — ha varit en misstolkning av det faktiska
tillståndet. I annat fall saknar man en annan förklaring, den allra
viktigaste, till den succéstämning som kom till utbrott, när anslutningen
fullbordades och när det bekräftande stortyska valet genomfördes.
Ett par förhållanden äro här av största betydelse. Man kunde på
sistone inte dra en skarp gräns mellan nazismen och den stortyska
tanken, därför, givetvis, att nazismen blivit denna tankes främste och
i Tyskland ende representant, som dessutom uppträdde med
ojämförligt mycket större auktoritet än tidigare perioders stortyska
politici och de stortyska propagandaföreningarnas ledare. Vidare hade
den stortyska tanken — anslutningsidén som allmäntysk dynamisk
föreställning — en livskraft av betydligt större styrka, av betydligt
segare konsistens än man i regel på förhand kunnat utröna.
Här synes man påträffa det allvarligaste felet i Schuschniggs
psykologiska värdering av situationen. Han förbisåg i katastrofal
omfattning den stortyska tankens vitalitet, han fördubblade detta
misstag genom att glömma, att de stortyska icke-nazisterna i
Österrike automatiskt måste välja nazismen, sedan de en gång för alla
valt stortyskheten, Anschluss.
Man finner i dessa trakter av resonemanget ännu en förklaring
till Hitlers förbluffande österrikiska framgång. Redan den
motsättning, som på många håll måste ha bestått mellan sympatierna för
den stortyska åskådningen och vissa antipatier mot nazismen som
politisk livsform, ådagalägger att det i Österrike fanns ett skikt
mellan nazismen och Fosterländska fronten, ett mellanskikt av
människor som icke förmått fatta bestämd ståndpunkt och därför voro
mottagliga för starka och målmedvetna åtgöranden.
Att detta mellanskikt hade stor omfattning berodde utan tvivel även
på den allmänna ovisshet om Österrikes öde, som rådde, på den
hjälplöshet och mållöshet som måste ha bemäktigat sig »den österrikiska
människan». Efter kriget hade hon upplevt knappt en dag, då hon
kunde säga sig: Nu ser jag klart mitt lands fria väg, den skall jag
•306
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
