Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Litteratur - Replik angående moralen. Av Olle Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
replik angående moralen
Man bör inte svara på recensioner men på frågor, och jag är förtvivlad
att först i dag, under ett tillfälligt besök i Uppsala, ha upptäckt att docenten
Martin Fries i årets fjärde häfte av Svensk Tidskrift har riktat två frågor
till mig vad i ali världen jag då menar med något som står i en av mig i
fjol utgiven liten bok med titeln Den främmande passageraren, resonemang
om moralen. För att sätta mig in i ämnet har jag i Akademiska Bokhandeln
inköpt ett exemplar av boken och är därmed rustad, hoppas jag, att åta mig
tolkarens uppgift.
»Får jag fråga förf.», skriver d:r Fries, »om en kommunistisk fanatiker
tog sig för att nedskjuta Hitler och detta mord av kommunisten stämplades
såsom en högst rättfärdig gärning men av nazisten såsom någonting i högst
(sic) grad orätt, menar förf., att båda ha ett gemensamt rättsbegrepp men
olika begrepp om handlingens innebörd?» Denna fråga kan jag tyvärr inte
svara på, ty jag vet inte vad d:r Fries menar med »handlingens innebörd».
S.jälv har jag vad jag kan se inte använt någon så dimmig term. På det av
d:r F. åsyftade — och av honom felrefererade — stället (s. 54 i boken) har
jag endast velat säga vad som helt konkret kan uttryckas så att om den ena
personen moraliskt dömer Hitler och den andra moraliskt frikänner honom
så behöver detta inte bero på att de har olika rättsbegrepp, utan det kan helt
enkelt bero därpå att den ene har hämtat sina kunskaper om Hitlers
handlingar ur Svenska Dagbladet och den andre ur Ny Dag. Är det klart?
Den andra frågan är följande. Jag har sagt att endast i negativ form (»Du
skall icke!») kan moralbudet formuleras allmängiltigt, »Men vill förf. säga
mig», skriver nu d:r Fries, »vilken mening erhåller en abstrakt form, om den
ej har ett innehåll?» Jo, den kan erhålla många meningar, t. ex. denna:
»Skriv inte några på missförstånd baserade recensioner av andras böcker
om du inte medger andra rätt att skriva på missförstånd baserade recensioner
av dina egna böcker!»
Jag hittar inte fler frågor i d:r Fries’ recension, men däremot flera
missförstånd. Några stycken av dem tycker jag att d:r F. framför med nästan
väl stor aplomb, men det kan kanske vara en smaksak. Han anser t. ex. att
jag »gått in för» (skall nu denna från idrottsreportagen hämtade term
inflyttas bland Uppsalafilosofiens uttryckssätt?) en absurd, tankegång då jag
menar att människans rörelseapparat dels står i det organiska, vegetativa livets
tjänst och dels i viss mån icke gör det. D:r Fries’ utredning om varför denna
tanke är absurd har jag inte förstått. Kanske beror det på att han inte har
förstått mig.
»Förf. tycks tro», säger d:r Fries vidare, »att man kan renodla begreppet
rätt från allt innehåll, så att det endast återstår formen rätt. Men vad är
en ren form utan innehåll? Ett blott ord.» Javisst! Det är ju det jag säger
hela boken igenom. Om d:r F. är av samma mening så är vi ju ense om
saken och behöver inte gräla på varandra. Jag förstår inte varför d:r Fries mot
mina uttryckliga ord nödvändigt skall lia mig till metafysiker. Min bok går
ut på att försöka definiera det av d:r Fries omtalade, mycket använda och
mycket ansedda »blotta ordet».
»Jag slutar granskningen av förf:s skrift», säger d:r Fries, »med att
anföra en häpnadsväckande tankegång», i vilken jag nämligen skulle ha
åstadkommit ett hornslut genom att i en slutsatskedja använda ordet rätt ena
gången i betydelsen rättvisa, andra gången i betydelsen riktighet, sanning.
439
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
