Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 5 juli 1938 - “Sveriges nya storhetstid“ - Landsbygdens avfolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
och slutligen beträffande »Norden som fäderneslandets större
begrepp».
Enigheten gentemot monarkin belyses, delvis mera träffande än
taktfullt, med veckotidningsjournalistikens och förty publikens
sysslande med de kungliga och deras angelägenheter — vilka sägas
intressera de breda lagren lika mycket som tippningen! Dock skall
erkännas, att även mera reella skäl åtminstone framskymta.
I fråga om försvaret har riksdagens och de politiska kretsarnas
nyss manifesterade enighet i artikelförfattarens framställning fått
rent av heroiska proportioner. Ganska världsfrämmande äro även
hans uttalanden om »det nordiska Sverige». »Sveriges
nationalmed-vetande är ett nordiskt nationalmedvetande». Man må vrida och
vända på denna sats hur man vill: man kan med lika berättigande
säga, att den är sann och falsk. Att Sveriges intresse för
grannländerna och, som författaren naturligtvis framhåller, särskilt för
Danmark, stegrats under de senaste tio åren kan vara möjligt — men
man kan också rätt väl hävda, att det, i förhållande till den
organiserade internordiska propagandan, som nu bedrivits i c:a 20 års tid,
tyvärr icke är så stort som det borde och kanske kunde vara.
Påpekas bör, att något egentligt stöd för författarens påstående
om det tillväxande nordiska medvetandet svårligen kan pressas fram
ur de ovannämnda intervjuerna. De tre åtsporda personerna,
teaterchefen fru Pauline Brunius, radions »kulturchef» skalden Hjalmar
Gullberg och direktör Olof Andersson i Svensk filmindustri ha
tydligen behandlats medelst ledande frågor av typen: Tycker Ni inte
att...?, Skulle Ni inte vilja bidraga till...?, etc., men även av dr
Stangerups text framgår, att de i sina så tillkomna uttalanden om
det svensk-danska kulturutbytet resp. -samarbetet förstått att rätt
väl balansera mellan artighetens och sanningens krav.
Att det ömsesidiga intresset de nordiska länderna emellan tillväxer
är ett praktiskt taget oomstritt önskemål. För att det skall realiseras
fordras emellertid ömsesidig kännedom. Säkerligen delar
författaren till artikeln om »Sveriges nya storhetstid» denna uppfattning.
Men beklagligen har han inte bidragit till spridandet av en
riktig-kunskap om Sverige i sitt fädernesland. Tvärtom. Och man kan utan
något övermått av fantasi föreställa sig, att »upplysning» av det slag,
som här påtalats, faktiskt är eller mycket snart kan bli direkt
skadlig. Ty den uppväcker snarare avund än vänskap.
Befolkningskommissionen har vid sidan av sina
enormt många förslag — som ofta frammanat kritik
och, i den mån de hittills konseljbehandlats, av regeringen handlagts
med aktningsfull retuschering — även samlat sig till några
principiella betänkanden av programmatisk karaktär. Ett av dessa
behandlar det nästan eviga oeh — av Karl Hildebrands negerskildringar i
boken »Afrika» att döma — universella problemet om »urbanismen».
Vid handläggningen av landsbygdsbetänkandet ha deltagit samtliga
kommissionens medlemmar jämte riksdagsmännen Martin Skoglund
447
Landsbygdens
avfolkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
