Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Svensk inrikespolitik i världskrisens skugga. Av Gunnar Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar Heckscher
stridande partierna redan under nuvarande förhållanden, ocli om
den framtida gestaltningen av det demokratiska — men knappast
parlamentariska —- styrelsesättet i vårt land. Kanske skulle ur
en sådan diskussion kunna utkristallisera sig något som kunde
förtjäna att kallas både idé- ocli handlingsprogram.
Denna artikel var i huvudsak utarbetad och uppsatt före
landstingsvalen. De anförda synpunkterna kunna förmodligen just nu
knappast påräkna någon förståelse hos en segerdrucken
socialdemokrati, som mer än någonsin blivit övertygad om sin egen
förträfflighet och förmåga att praktiskt taget ensam styra det
svenska folket. Även oppositionen torde efter detta resultat vara
mycket främmande för tanken på någon allmän
samlingsregering. Men tiden rider fort. Det ligger icke i någons intresse att
skärpa motsättningarna i svensk politik så mycket, att
förtroendet för vår utrikesledning allvarligt rubbas vare sig utomlands
eller i inflytelserika svenska kretsar. Ej ens i detta val företräder
socialdemokratien för övrigt mera än drygt hälften av
valnians-kåren. Även de 43 % som ej röstat med något av de röda
partierna tillhöra svenska folket, huru lätt detta faktum än kan bli
glömt. I varje fall är icke världsläget sådant, att ett mer eller
mindre tillfälligt valresultat kan överskugga de avgörande
problemen för svensk demokrati.
484
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
