Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Advokatsynpunkter på engelsk rättvisa. Av Fritz Kaijser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adv okat synpunkt er på engelsk rättvisa
Hur kan den fattige föra process i County Court! Ty att han
gör det är ett faktum, som ej ens systemets hätskaste fiender
bestrida. Här stöter man på ett av de mörkaste kapitlen i engelsk
rättvisa. En särskild grupp av mindre nogräknade solicitors ägna
sig helt och hållet åt vad som kallas »speculative actions», d. v. s.
mål, som anhängiggöras på advokatens bekostnad mot att
käranden avstår en viss procent av den eventuella vinsten. Det kan vara
en fullt hederlig spekulation, vad engelsmännen kalla en
»semi-speculative action», där riskmomentet på ett korrekt sätt
reflekteras i överenskommelsen mellan advokaten och klienten, men det
är undantagsfall. Oftast står den andel, advokaten betingar sig
ur tvisteföremålet resp. skadeståndssumman icke i någon förnuftig
relation till förlustmöjligheten.
Bättre organiserad är utan tvivel hjälpen åt den fattige i
kriminalmål. Här gäller en lag av 1930, som ger domstolen
möjlighet att förordna om rättegångsbiträde till den anklagade, om ban
saknar egna medel. Biträdet betalas av statsverket, närmare
bestämt av åklagarmakten. I växande utsträckning lia också
domstolarna begagnat sig av denna möjlighet. Enligt en statistik, som
»Barrister» anför, skulle dock förordnande av rättegångsbiträde
f. n. blott förekomma i ungefär 1/s av alla allvarliga mål ocli mer
än hälften av dem, som behöva biträde, få reda sig utan.
Även beträffande bagatellmål medger 1930 års lag en rätt till
förordnande av rättegångsbiträde. Den liar emellertid endast
undantagsvis begagnats.
Att även kritiken av den engelska rättens materiella
bestämmelser, icke minst där den har socialpolitisk syftning, har
åtskilligt för sig, torde framgå av inledningen till denna lilla
översikt. Men den hade blivit mera fruktbar om författarna erkänt
de framsteg, som gjorts med de sista årens reformer. Man får
också komma ihåg att både den fria rättegångens organisation
Poor Persons Committee, Law Society, kommer denna sista siffra att mer än
fördubblas efter den nya skilsmässolagens ikraftträdande 1938. Den abnorma
proportionen mellan antalet »vanliga» civilmål och äktenskapsmål är iögonenfallande.
Härtill kommer att processer om större värden än 100 £ i regel måste föras i
High Court, 1935 anhängiggjordes 94,001 mål där och 1,239,401 mål i County
Courts. Dessa siffror ge vid handen att ekonomiskt svaga parter i många fall
få avstå från att föra rättegång. Vid 1936 års Provincial Meeting of the
Law Society erkände ordföranden att detta »went a long way towards making
a mockery of the principle of the British Constitution that ali men stood equal
before the law».
507
35 — 38559. Svensk Tidskrift 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
