Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Den svenska ungdomen. Av Observator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska ungdom,en
maktmedel att hindra några sämre element att — i mångas ögon
ehuru med orätt — diskreditera hela rörelsen. Detta borde ej vara
svårare än i andra länder, på vilkas idrottsläktare åtminstone den,
som skriver detta, ej någonsin sett samma tölpaktighet och
tolerans.
Förr i tiden voro beväringsmönstringar samt in- och
utryckningar ofta detsamma som suporgier, sönderslagna
järnvägsfönster, slagsmål och andra tappra bedrifter. Numera går det
mestadels exemplariskt till. Men att 1800-talet alltjämt lever kvar,
därom förmäla rapporterna från inryckningen till
värnpliktsövningar både i ett sydländskt och ett norrländskt regemente samt
landstormsövningarna vid Hallands regemente. Även tidningar
utanför Sverige ha funnit förhållandena i Halmstad hart när
otroliga. Den omständigheten att det i Halmstad blott gällde äldre
årgångar är dock ett hoppingivande tecken. Och man kan i detta
sammanhang ej undanhålla den reflexionen, att den långa värnplikten
i åtskilliga andra länder avsätter tydliga spår i den stronga
hållningen och det disciplinerade uppträdandet hos deras ungdom.
»Nöjesindustrin» har blivit det moderna nöjeslivets träffande
benämning. Ingen förmenar ungdomen förströelser, och åtskilligt i
»nöjesindustrin» är säkerligen inte sämre än nöjeslivet i forna
tider. Allra minst behöva biograferna med deras ofta välbehövliga
rekreation efter slitande arbete ge upphov till några jeremiader.
Men vilket armod ligger det dock inte över de ungdomars liv, som
utan avbrott släpas fram mellan dans- och biopalatsen och som
aldrig utfylles av något hemliv eller någon andlig
självverksamhet, Kanske mest synes denna tomma och fadda utelivsmentalitet
sätta sin prägel på de unga flickorna. Samtidigt klagas det i alla
sociala läger över bristande intresse för allmänna angelägenheter
och över ringa studielust, allt imder det att den kolorerade
veckopressen göres till den viktigaste kunskapskällan i den s. k.
fortbildningen. I jämförelse med en del andra västerländska stater
har vår folkbildning aldrig stått högt, och sannerligen den
formeras av novellmagasin; härtill fordras det andra bemödanden.
Det är m. a. o. ett för stort svalg befäst härvidlag mellan eliten
och massan av vår ungdom. Hur mycket viktigare vore det
exempelvis inte för många flickor att söka revetera sin själ än att
ägna sin omsorg åt att i skrikande färger fernissa läppar och
naglar.
Säkerligen är den svenska ungdomen, om man träffar den på tu
544
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
