Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Valagitation. Av Eskil Sundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eskil Sundström
marxisten så osympatiskt, att han under våldsam krigsdans mot
dess grundläggare helt enkelt med ett penndrag vill utplåna det.
Denna det fria ordets riddare trivs icke med att liöra mer om
socialiseringens på alla håll, där den prövats, dokumenterade
oduglighet som välståndsmotor.
På grund av många exempel, som jag erfarit i min egen
omgivning, tror jag emellertid, att hr Wallenberg gjorde de
borgerliga partierna en otjänst utan like, då han dramatiskt sporde
bondepartiets ledare, om det var han som åsyftades med
programpunkten om storfinansen.
Jag betraktar liär vad som förevarit uteslutande från
propagandasynpunkt. Programpunkten i fråga må aldrig så mycket
vara ett uttryck för meningslös demagogi, kvar står, att få
personer på grund av sin verksamhet äro mindre ägnade som
premiäraktörer i det politiska spelet än renodlade finansmän. Vår
nationella högfärd gör självklart, att vi lite till mans äro sturska
över dem som på det finansiella området lyckats bli internationellt
erkända. Till och med regeringsorganets chefredaktör bekände
sin respekt för sin antagonist, eller rättare sagt den, som ban
knepigt förvandlat till sin antagonist. Men det ligger likafullt i
sakens natur, att stora finansmän, som icke sällan gå hårt fram,
av motiv som de finna välgrundade men som för andra ganska
ofta framstå i en helt annan dager, sällan bli populära.
Hr Höglund kunde ogenerat öppna alla den gamla
socialdemokratiska propagandans slussar. Frågor om den rätta avvägningen
av socialvården äro icke alltid så roliga att läsa om. Däremot är
det alltid roligt och romantiskt att få skåda finansens
hemlighetsfulla vidunderlighet i grell belysning. Det personliga är det högsta
i historien. Det personliga är förvisso också det högsta i
valpoli-tisk propaganda. Hr Wallenberg blev spöket. Han framställdes
som den mest skrämmande inkarnationen av den mystiska makt
bakom kulisserna, som folkets korade socialdemokratiska ledare
i sällskap med bondeförbundarna så länge kämpat en heroisk men
fåfäng kamp emot. I våra dagar skall man ingalunda inbilla sig,
att en attack mot en stor finansman, som ehuru samhällspolitiskt
aktiv dock som personlighet mestadels hållit sig i bakgrunden,
blott rycker med de fåkunniga.
Politisk agitation spelar, ocli måste spela, på känslosträngar.
Den socialdemokratiska agitationen gjorde här ett jättekap. Den
angripnes uppenbara vilja att utan större dunder efteråt draga
566
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
