Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 28 oktober 1938 - Folkskoleinspektörsutnämningen i Tornedalen. Av Torsten Caap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
visst företräde framför sina medsökande. Varför ansåg sig
domkapitlet vid sådant förhållande icke böra giva honom sitt förord?
Svaret torde närmast sökas i följande passus i domkapitlets yttrande:
»Dessutom anser domkapitlet angeläget, att den som betros med
uppdraget att vara folkskolinspektör i gränsbygden ej tagit markerad del
i språkdiskussionen åt ena eller andra hållet, eftersom detta kan
tänkas komma att vålla honom svårigheter i hans arbete för skolan.»
Här torde böra framhållas, att överläraren Snell intagit en mycket
deciderad ställning i den av domkapitlet åsyftade språkdiskussionen
och därvid företrätt den del av befolkningen, som påyrkat, att finska
språket skall införas som undervisningsämne på skolstadiet.
Har domkapitlet genom sitt nyssberörda yttrande velat taga
ställning emot den form av undervisning i finska, som nu lagligen får
och kan meddelas i de finskspråkiga skoldistrikten? Förvisso icke.
Inom nämnda skoldistrikt finnes enligt domkapitlets förmenande för
närvarande en mycket betydande majoritet av befolkningen, som på
ett ytterst bestämt sätt motsätter sig undervisning på skolstadiet i
finska språket, det må vara i folkskolan eller i fortsättningsskolan,
den må vara frivillig eller obligatorisk. Var och en, som rest i de
bygder, det här är fråga om, torde knappast hava undgått att taga
intryck av det intresse, med vilket frågan om språkundervisningen
och då särskilt varje förslag till ändring av densamma följes av
befolkningen. Ingen synes oberörd av denna fråga, och en främling
torde icke undgå att känna sig förvånad över den hetsighet och
lidelse, med vilken diskussionen föres.
I belysning härav måste domkapitlets yttrande ses. Det kan tillika
framhållas, att domkapitlet med bestämdhet hävdat, att inspektören
regelmässigt bör vara kunnig i finska och vid sitt bedömande av de
sökande tagit hänsyn härtill.
Som i det förbigående berörts finnes för närvarande möjlighet att
erhålla viss undervisning i finska språket på skolstadiet, nämligen i
fortsättningsskolan. Genom kungl, kungörelsen den 10 maj 1935
bereddes nämligen möjlighet för fortsättningsskolpliktiga barn, vilkas
föräldrar så önskade, att erhålla undervisning i finsk läsning och
skrivning under vissa i kungörelsen närmare angivna villkor. Denna
kungörelse, som gäller elva finskspråkiga skoldistrikt, aktualiserade
den tidigare sedan åtskilliga år mer eller mindre latenta språkstriden.
Andra omständigheter hava även under senaste år givit näring åt
denna strid.
Den möjlighet, som genom nyssnämnda kungörelse bereddes de
fortsättningsskolpliktiga barnen i de elva skoldistrikten, att erhålla
frivillig undervisning i finska, har utnyttjats endast i ett skoldistrikt,
nämligen Pajala. Vad är anledningen härtill? Man torde icke med
rätta kunna säga, att skolstyrelserna brustit i lojalitet vid efterlevnad
av de detaljbestämmelser, som meddelats i kungörelsen, och att de
sålunda genom sina åtgöranden bidragit till att de möjligheter till
597
41— 38708. Svensk Tidskrift 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
