Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 28 oktober 1938 - Ett bibliografiskt önskemål. Av B. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
tetsbibliotek omkring 6,400 och för Kungl, biblioteket 1937 omkring
4,700). För denna ständigt växande interurbana lånerörelse är
accessionskatalogen den nödvändiga förutsättningen, i det man med hjälp
av denna utan tidsspillan kan fastställa, var en bok finnes till låns.
Men denna katalog har också i många fall möjliggjort besparingar,
enär inköp av dyrbarare och mindre efterfrågade, men för
forskningen likväl nödvändiga arbeten, kunnat inskränkas till ett eller
högst ett par exemplar.
För den utländska, efter 1886 utkomna litteraturen är det alltså
biblioteksmässigt väl sörjt. Vad den före detta år utkommande
utländska litteraturen beträffar äro vi däremot åtskilligt efter utlandet.
Med undantag för under en följd av år utgivna separata
accessions-kataloger för Uppsala och Lunds universitetsbibliotek, Aurivillius’
katalog över Uppsala universitetsbibliotek och en modern katalog
över naturvetenskapliga acta och tidskrifter ha vi inga bibliografiska
hjälpmedel för att snabbt avgöra, var en äldre utländsk bok
eventuellt finns att låna i Sverige. Utlandet är i detta fall lyckligare
lottat. Frankrike har sin »Catalogue général des livrés imprimés
de la Bibliothèque nationale» (hittills 146 band, omfattande A—R)
och England sin av British museum utgivna »General catalogue of
printed books» (hittills av en fullständigt ny upplaga 22 band
A—Bost.). Till anläggningen åtskilligt olika äga de det gemensamt,
att de båda medtaga även den nationella litteraturen. Längst har
emellertid Tyskland gått i sin strävan att göra sina biblioteks
skatter lättast möjligt tillgängliga. I den stora »Gesamtkatalog der
preussischen Bibliotheken» (hittills 12 band A—Bauer) förtecknas
bokbeståndet i Tysklands viktigare bibliotek, Österrikes inberäknade
(första bandet upptog 18 deltagande bibliotek, medan antalet i det
senaste vuxit till över 100). Uteslutna är av det befintliga
bokbeståndet vissa naturliga grupper såsom orientalia, akademiska
avhandlingar m. m.; däremot upptar den tyska »Gesamtkatalog» liksom den
nämnda franska och engelska katalogen även den nationella
litteraturen.
Det förefaller sålunda vara på tiden, att man även i Sverige till
diskussion upptar frågan, hur här påtalade brist bäst skall avhjälpas.
Naturligtvis kunna vi icke tänka på att förverkliga en eventuell
plan på det storstilade sätt, som skett i utlandet. Men detta är icke
heller nödvändigt, utan vi kunna för oss uppställa blygsammare mål.
Utan vidare kan den nationella litteraturen lämnas åsido — bl. a. och
närmast av det skälet, att Kungl, biblioteket äger en exceptionellt
fullständigt samling av svenskt tryck, så att det i regel icke
behöver bli föremål för tvekan, var en svensk bok, som eventuellt
saknas i andra större bibliotek, utan tidsförlust kan sökas. Vidare kan
ali utländsk litteratur, utkommen efter 1886 förbigås, eftersom den
redan finns redovisad i den årliga accessionskatalogen. I vilken
utsträckning andra grupper litteratur, som de nämnda utländska
katalogerna behandla något olika, böra vara med eller ej, torde vara
bäst att göra till föremål för närmare prövning. Hur än planen i
(JOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
