Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Ålandsfrågan i finlandssvenskt perspektiv. Av J. O. Söderhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ålandsfrågan i finlandssvenskt perspektiv
Sverige verkligen i Ålandsfrågan skall kunna göra Finland de
stora tjänster, man hoppats på och som den nordiska
orienteringens vänner förespeglat. Föra förhandlingarna icke till
resultat, vad händer då? Sannolikt komma de nordiska festbanketterna
att fortsätta och även ett realpolitiskt samarbete fortgå mellan
Finland och Skandinavien. Och det är knappast troligt att
Finlands utrikesledning efter ett eventuellt avbrytande av
Ålandsförhandlingarna direkt skulle kasta sig i Tysklands armar. Men att
Finlands regering i längden skulle kunna stå passiv, låta Ålands
utsatta läge fortfara att utgöra en direkt fara för landet i dess
helhet, detta är ej antagligt. Den nuvarande regeringen med sitt
starka socialdemokratiska inslag skulle väl icke vidtaga åtgärder
för Finlands avlägsnande från det nordiska blocket, men vart
skulle t. ex. en efterföljande finsk borgerlig regering vända sig?
Sådana perspektiv äro ej glada.
Vad den nordiska orienteringen betyder för finlandssvenskarna
är det onödigt att nämna. De lia från första början kämpat för
att av Finland göra en nordisk stat, Deras inflytande är ej mera
stort nog för att de ensamma skulle kunna genomföra sitt
program. Men med svensk hjälp kan mycket nås, som nu synes utom
räckhåll.
För finlandssvenskarnas del betyder ett svenskt engagement i
Finland mer än man i Sverige kanske anar. Den nuvarande
regeringen i Finland ocli vissa dess eftersägare påstå visserligen, att
det är slut på språkstriden i vårt land. Detta är en skönmålning,
tyvärr utan motsvarighet i verkligheten. Sedan universitetet
för-finskats, ha visserligen i lagstiftningsväg inga nya attacker gjorts
mot svenskarnas ställning, men desto häftigare komma angreppen
på andra fronter. Just nu är det främst namn- och
skyltpoli-tiken som väcker uppmärksamhet. Men farligast är den med
rikliga penningemedel även ur statskassan understödda
förfinsk-ningskampanjen på den svenska landsbygden. Det svenska
näringslivet, som jämte den svenska landsbefolkningen utgör
svenskhetens livsnerv, är även föremål för finsk uppmärksamhet.
Bindes Finlands politik till Sveriges, så råder det ej tvivel om
att icke mycket från svensk sida utan någon direkt inblandning
kan göras för finlandssvenskarna, både direkt och indirekt.
Vilken hänsyn finlandssvenskarna kunna vänta under en icke
nordisk finländsk utrikespolitisk regim visas av ett exempel
från randstatspolitlkens tid. I herr Holstis Warschau-avtal av
625
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
