Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Den ekonomiska försvarsberedskapen. Av Henrik Åkerlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den ekonomiska forsvarsberedskapen
liv och ställa stora krav på anpassningsförmågan, är frågan om
industriens råvaruförsörjning. Någon mera ingående behandling
av denna vittomfattande fråga kan icke företagas här, utan endast
de viktigaste importerade råvarorna skola här uppräknas.
Den svenska textilindustrien är sålunda så gott som helt och
hållet beroende av utländska råvaror. Av spånadsämnen och
arbeten av dessa, inklusive såväl halv- som helfabrikat, uppgick
nettoimporten 1937 till ett värde av nära 300 milj. kr. Införseln av
de helt obearbetade råvarorna, ull, bomull, lin, jute och hampa,
utgjorde nära en tredjedel av hela värdet, medan större delen av
återstoden var halvfabrikat. Cirka 15 procent av den svenska
industriarbetarstammen är sysselsatt inom denna gren av
näringslivet och för sitt uppehälle följaktligen beroende av tillförseln av
spånadsämnen.
Metall- och verkstadsindustrien är ävenledes i mycket hög grad
direkt avhängig av tillförseln av råvaror. Inom vissa grenar till
och med står eller faller den med denna tillförsel. Som redan i
korthet framhållits vid behandlingen av trafikfrågan och
kraftförsörjningen, är detta fallet med bela den elektriska industrien.
De två för denna viktigaste metallerna, koppar och bly, äro
uteslutande eller nära nog uteslutande importvaror, bly till 100 och
koppar till 85 procent. Zink, som i viss utsträckning kan ersätta
koppar, är en hundraprocentig importvara. Av ett
konsumtionsbehov år 1937 av nära 50,000 ton koppar utgjorde nettoimporten
42,000 ton till ett värde av 43 milj. kr., medan den inhemska
produktionen uppgick till cirka 7,000 ton. En stor del av de i landet
tillverkade elektriska materialen exporteras, men i stället
föreligger en så gott som lika stor import av annan elektrisk material,
varför nettobehovet torde vara riktigt angivet med ovan angivna
siffra för obearbetad koppar.
Bly, som inom den elektriska industrien har sin främsta
användning som kabelöverdrag och för tillverkning av
ackumulatorer, är ju i krigsfall av betydelse i första hand för
ammunitionstillverkningen. Importen av denna råvara utgjorde 1937 nära
20,000 ton till ett värde av nära 10 milj. kr. Ehuru zinkmalm till
70,000 ton innehållande över 30,000 ton ren zink exporteras,
tillverkas icke någon som helst metallisk zink inom landet, utan
behovet, år 1937 16,000 ton till ett värde av 7 milj. kr., täcktes genom
import. För tillverkning av artilleriammunition äger zink sin
kanske största betydelse under ett krig. Av andra metaller, vilka
643
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
