Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 27 november 1938 - Rättning mittåt i U. S. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
senatsvalet i New Jersey. Det demokratiska partiet står där under
autokratisk ledning av mayor Hague i Jersey City. Bl a. har det
med bestämdhet gjorts gällande, att arbetslöshetshjälpen utnyttjats
för direkta röstköp, detta med ett slags tyst gillande även från de
högsta unionsmyndigheterna, ja kanske rentav från presidenten
Roosevelts sida. Den demokratiske kandidaten var i år just chefen
för denna gren av statens socialförvaltning, vilket synes ha irriterat
opinionen. I varje fall valdes hans republikanska motkandidat, om
också med knapp majoritet, och på själva valdagen fälldes även ett
domstolsutslag, som riktade sig mot Hagues metod att förbjuda
misshagliga politiska möten och fackföreningsagitation. Å andra sidan
synes åtminstone den radikala grenen av arbetarrörelsen i
allmänhet ha förlorat en del av sin styrka. Dess bundsförvant i staten
Michigan, guvernör Murphy, blev utslagen av en republikan, och ett
par dagar efter valen tillkännagavs det, att ett av de största
fackförbunden, International Ladies’ Garment Workers Union, anmält sitt
utträde ur C. J. O. Staten New Yorks arbetarparti, som vid årets
val stödde Lehmans kandidatur, lyckades för sina egna kandidaters
vidkommande ej heller mera än nätt och jämnt hålla ställningen.
Det mest påfallande draget i valresultatet är, att en stark
tendens till rättning mittåt kommit till synes. De valda demokraterna
tillhöra av allt att döma till stor del den moderata eller rentav klart
konservativa delen av partiet, och de som äro beredda att följa
Roosevelt i vått och torrt få finna sig i att stanna i minoritet i
kongressens båda hus, icke som hittills blott i senaten. Ä andra
sidan ha republikanerna nästan utan undantag uttalat sitt gillande av
New Deals ursprungliga grundprinciper, ej minst den aktiva
socialpolitiken. Skillnaden mellan de båda stora partierna, alltid en smula
obestämd, är därmed än svårare att konstatera. Sådana
republikaner som senator Vandenberg och Dewey stå i en mängd frågor långt
till vänster om flertalet sydstatsdemokrater; och såvida presidenten
följer valets fingervisningar ocli avstår från demonstrationspolitik
finnas därför alltjämt stora förutsättningar för ett framgångsrikt
samarbete mellan honom och kongressen. I avseende på 1940 års
presidentval har ställningen klarnat i vissa avseenden, men ej i alla.
En tredje period för Roosevelt synes vara utesluten, såvida icke helt
oförutsedda omständigheter komma emellan. Likaså är det föga
sannolikt att någon av hans radikala medhjälpare kan ha någon
chans att vinna den demokratiska nomineringen; ännu mindre
troligt är det naturligtvis att vederbörande i så fall skulle kunna bli
väld. Om däremot en framstegsvänlig republikan och en moderat
demokrat ställas upp mot varandra, blir utgången såvitt man nu
kan döma mycket oviss och antagligen beroende på vederbörandes
personliga ställning eller lokala förhållanden i de olika staterna.
676
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
