- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
694

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Företagarsynpunkter på frågan om samarbete mellan staten och det enskilda näringslivet. Av Erik Olson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Erik Olson

målet, vårt folks materiella försörjning, är även så dominerande,
att utfinnandet av vägarna till bästa resultat på det området
framstår som en så betydelsefull gemensam uppgift, att
samförstånd och samarbete närmast är en plikt mot samhället.

Statsrådet Sköld har i ett föredrag gjort uttalanden, som tyda
på, att han såsom huvuduppgift för ekonomiska företag ser, att
de bereda folk utkomst, under det att företagarvärlden i sin
verksamhet måste se sin huvuduppgift vara att på bästa sätt betjäna
allmänheten eller andra kunder med de varor och tjänster, som
åstundas. De anställdas villkor och framtida trygghet behöver
därför ej ligga en upplyst företagare mindre om hjärtat. Inom
de näringsgrenar, som själva intaga en skyddad ställning eller
av andra orsaker nått ett visst mått av trygghet, ser man nog på
trygghetsspörsmålet för de anställda ungefär på samma sätt som
regeringen. Men inom ali sådan verksamhet, där med spännande
oro för framtiden nybanade vägar beträdas och vilken själv
förmenas den trygghet, som ett av statsmakterna omhuldat stabilt
ekonomiskt system skulle innebära, är det självklart, att
förmågan att erbjuda de anställda trygghet utöver dagens
försörjning är i det närmaste obefintlig. Vilket skolexempel på samarbete
för lösning av ett så viktigt socialt spörsmål som
trygghetsfrågan framkommer ej härur, om de enskilda företagen skärpa sina
ansträngningar att bereda de anställda trygghet för ålder,
sjukdom och arbetslöshet, samtidigt som staten gör vad på den kan
ankomma för att förläna åt företagen själva trygghet och
arbetsro.

Att det enskilda näringslivets män ej i större utsträckning, än
som sker, äro i stånd att följa socialdemokratiska partiets av
regeringen företrädda näringspolitik, kan av den, som vill vara
krass, förklaras bero på omtanke om egen vinning. Utan att i
sak förneka detta förhållande är man dock berättigad påstå, att
det blott säger en mindre del av sanningen. Vinstens viktiga
funktion att föranleda tillkomsten av företag av olika riskgrad
har förut belysts och ävenså dess uppgift att uppväga allt för
små vinster eller förluster på andra håll. För det enskilda
näringslivet, sett som en enhet, är vinsten i förhållande till
värdet av försålda produkter av mycket anspråkslös storleksgrad
och innebär en förräntningsprocent på det samlade kapitalet, som
ej tål vid mycken reduktion, om ej kapitalet skall fly det
produktiva livet. Vinstens förnämsta betydelse ligger måhända uti

694

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0700.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free