Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Landsbygdens bostadsproblem. Av Martin Skoglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Martin Skoglund
vård kan betyda mycket o. s. v. Det stora flertalet av
landsbygdens lägenhetsägare har i gärning visat, vad duktigt folk kan
åstadkomma även med begränsade medel. Unga arbetsföra och
ambitiösa människor ha dessutom icke ringa möjligheter att med
hjälp av egnahemslån, sparbankslån o. s. v. kunna på relativt goda
villkor anskaffa kapital för att bygga sig en god bostad.
Framförallt få vi akta oss för att främja en sådan mentalitet, som kom
till uttryck, när en icke alltför energisk person tillfrågades av
hälsovårdsnämnden, varför det icke var bättre rengjort vid det
lilla hus, som förekommer ute på landsbygden och som Lubbe
Nordström så frossande skildrat vid sitt besök i Blekinge;
vederbörande lägenhetsinnehavare tog sig en funderare och så svarade
lian: ja, jag måste nog säga till kommunalordföranden att det
blir gjort. För människor med sådan mentalitet kunna råttorna
även i framtidens idealstat dansa på bordet.
De sista årens stigande byggnadskostnader ha emellertid på ett
fullständigt skrämmande sätt ökat avståndet mellan jordbrukets
produktpriser ocli utgifterna för jordbrukets byggnader. Den för
icke så länge sedan avgivna egnahemsutredningen lämnar
lättfattliga exempel härpå. Det belopp på 9,000 kronor, som vid
arrendeegnahemsverksamhetens tillkomst år 1934 beräknades komma
att åtgå för ett arrendeegnahems bebyggande och
iordningsstäl-lande i övrigt, hade för de år 1937 upplåtna lägenheterna mer än
fördubblats. Dessa kostade nämligen då 19,800 kronor. Även om
kvaliteten på byggnaderna något förbättrats, är det en våldsam
fördyring.
En påtaglig brist råder på kunniga arkitekter och
byggnadstekniskt utbildade ingenjörer, som kunna stå landsbygdens
bostadsbyggare till tjänst. Städernas byggnadsverksamhet har gett
större förtjänster även för dessa fackmän.
Hushållningssällskapen i flera län äro mycket intresserade av att anställa
byggnadskonsulenter, men de ha avvaktat resultatet av
egnahemsutredningen — om denna med sitt förslag om egnahemsverksamhetens
förstatligande bäst främjar bostadsbyggandet är dock högst
tvivelaktigt. Synnerligen angeläget är att utbilda yrkesmän — både
högre ocli lägre — som på ett förståndigt och ekonomiskt klokt
sätt kunna biträda vid saneringen av landsbygdens bostäder.
Goda bostäder äro av utomordentligt värde. De påverka
hälsotillståndet i gynnsam riktning, öka trevnaden i samhället och —
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
