Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Vad är jämförande språkforskning? Av professor Hjalmar Frisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidsålder som dess samtida företrädare tillhöra, vare sig dessa
acceptera denna bundenhet eller uppresa sig mot den. Att utreda den
nuvarande språkvetenskapens förhållande till vår tids anda är
emellertid en uppgift som jag är nödsakad att överlämna till
någon av de många som anse sig äga en tillfredsställande
överblick över nutidens företeelser och som samtidigt kunna bedöma
dem med den lidelsefrihet och opartiskhet som äro nödvändiga.
En antydan må likväl tillåtas mig. Det torde vara uppenbart för
alla, att det framför allt är två företeelser som sätta sin prägel
på det nuvarande Europa, likgiltigt vilka ideologier och
styrelseformer som folken bekänna sig till, likgiltigt vilka regeringar
som sitta vid makten. Det är nationalismen och socialismen; det
sistnämnda begreppet får naturligtvis därvid inte fattas i sin
vanemässiga, trångt politiska betydelse. Det är därför inte
överraskande att finna, att även språkforskningen proklamerats som
en social vetenskap. På samma sätt som den liberala
samhällsuppfattningen ledde till ett betonande av individens insats i
språkutvecklingen, på samma sätt har samtidens öppna sinne för sociala
rörelser, dess tro på samhällets och gruppens förmåga att hjälpa
och att frälsa, inom språkvetenskapen återspeglats av ett
framhävande av språkets sociala funktion och av samfundets roll inom
det språkliga skeendet och de språkliga förändringarna.
Nationalismens inflytande på språkvetenskapen spåras inte bara
i den tendentiösa tolkningen av fakta och det tendentiösa
tillrättaläggandet av fakta, det framträder även — på gott och ont — i
de yttre formerna för forskningsarbetet. Alla internationella
kongresser till trots har det under de sista decennierna uppstått ett
flertal skolor och riktningar med nationell signatur inom skilda
länder. Jag skall dock nu inte fördjupa mig i detta ämne utan i
stället söka klarlägga den jämförande språkvetenskapens
principiella karaktär och beröra de förhållanden i denna vetenskaps
historia som inverkat på dess utformning. Vad den jämförande
språkforskningen har betytt som hjälpvetenskap för andra
vetenskaper, vilka etniska och kulturella sammanhang i både
förhistorisk och historisk tid som klarlagts delvis eller enbart genom
språkvetenskapen, hela detta viktiga kapitel lämnar jag här
åsido i denna rent språkliga utredning. Låt oss först då kasta en
blick på det förgångna!
Den jämförande språkforskningens anor äro icke lika långa
som ärorika. Den kan ännu inte räkna sin historia ens i hälften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
