Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Omstörtningarnas år — 1938. Av Torvald T:son Höjer, Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omstörtningarnas år — 1938
graden av den krigsfara, som i själva verket förelåg. Resultatet
blev i alla händelser Münchenmötet den 29 september mellan
Hitler, Chamberlain, Mussolini och Daladier.
Den uppgörelse, som här kom till stånd och som Pragregeringen
under hot att lämnas ensam med Hitler tvingades att godtaga,
innehöll vissa formella eftergifter å tysk sida (av vilka många
för övrigt sedan stannade på papperet), som i första ögonblicket
kunde framhållas för fransk och engelsk publik såsom
framgångar. I sak drev Hitler igenom sitt Godesbergprogram. Så
gott som alla områden med tysk majoritet vid 1910 års
folkräkning överlämnades inom en kort frist till Tyskland, varvid många
tjecker medföljde. Motsvarande avträdelser skedde sedan till
Polen (Teschen) ocli Ungern (södra Slovakiet). De nya geografiska
och trafiktekniska förhållandena gjorde den återstående
tjeckisk-slovakisk-rutenska staten helt beroende av Tyskland politiskt,
militärt och ekonomiskt. Benesj tvangs att avgå, makten tillföll
de tyskvänliga elementen i det hittillsvarande agrarpartiet under
ledning av Beran, och ett totalitärt statsskick infördes de facto
med antisemitisk lagstiftning och övriga tillbehör. Allt hot mot
Tysklands sydvästflank under ett världskrig hade avlägsnats.
Det skedda innebar en katastrof för Frankrike, som såg sig
förvandlat till en andra klassens makt. Dess allianssystem störtade
samman, och Parisregeringens inflytande begränsades till det
egna landet. Även den omstridda fransk-ryska pakten förefaller
numera ganska värdelös. Ryssland, Prags andra beskyddare, hade
lidit en lika svår motgång och såg sin redan förut genom
rensningarna av parti och krigsmakt illa skamfilade europeiska
prestige så gott som helt spolierad. Även för England innebar
Miin-chenavtalet en katastrof, väl den svåraste sedan Austerlitz och
Tilsit. Tysklands ställning som den dominerande makten i
Mel-lan- och Sydöst-Europa förefaller ganska fast murad.
Två staters hållning i de österrikiska ocli tjeckoslovakiska
kriserna synes betraktaren högst förvånansvärd: Italiens och Polens.
Österrike och Ungern hade tidigare varit Romregeringens
vasaller. Mussolini hade 1934 varit villig att gå till krig för att rädda
Dollfussregimen. Nu gjorde han genom sitt stöd det möjligt för
Tyskland att införliva Österrike och göra Tjeckoslovakiet till en
tysk lydstat, två tilldragelser, som förvandlade även Ungern till
en vasall åt Berlin. Visserligen är det troligt, att Rom stödde
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
