Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Den tyska fyraårsplanens problem. Av Carsten Welinder - Fyraårsplanen, dess viktigaste uppgifter och hittillsvarande resultat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den tyska fyraårsplanens problem.
aktuella produktionen i Österrike är i detta sammanhang’ utan
praktisk betydelse. 1937 bröts där 672,000 ton malm (beräknat enligt
järnhalten) samt producerades 389,000 ton tackjärn. Man har alltså här en
mycket svår uppgift att lösa.
För närvarande producerar Tyskland aluminium med tillhjälp av
importerad bauxit. För att minska aluminiumbehovet har man t. ex.
inom flygmaskinsindustrien sökt återgå till att använda stål. Om de
pågående försöken att utvinna aluminium ur inhemsk lera lyckas,
skulle Tyskland på detta område helt kunna göra sig oberoende av
utlandet.
Härmed äro fyraårsplanens viktigaste uppgifter berörda. På en
mängd andra områden har man kommit till mer eller mindre
betydelsefulla resultat: man ersätter metall med konstharts, gör skor av
fiskskinn, kakao av malt etc. På vissa områden har man utvunnit
produkter, som t. o. m. äro billigare än de förut använda. Till en del
kan detta väl förklaras av att de utvinnas som biprodukter vid
produktionen av t. ex. bensin och därför ej behöva belastas med någon
större del av producenternas fasta kostnader.
Sammanfattningsvis kan sägas att fyraårsplanens hittillsvarande
resultat ur teknisk synpunkt förefalla lekmannen imponerande,
särskilt om hänsyn tages till att de uppnåtts efter blott två år. Att man
redan gjort och i framtiden kommer att göra än större besparingar
i fråga om importbehovet är säkert. Å andra sidan måste man räkna
med att behovet av råvaror växer t. ex. genom den fortsatta
motorise-ringen. Tanken att rent bokstavligt göra Tyskland oberoende av
utlandet i fråga om råvaror är givetvis omöjlig att ens tillnärmelsevis
realisera. Även om man stundom inom den populära propagandan
framställer detta som det yttersta målet, ha dock alla sakkunniga
kretsar klart för sig att det är en utopi. Vad man verkligen
eftersträvar är dels att i fall av krig göra Tyskland motståndskraftigt
emot en blockad, dels ock att giva det större ekonomisk rörelsefrihet
genom att minska behovet att importera vissa varor. Denna strävan
behöver ej med nödvändighet innebära ett angrepp mot den
internationella handeln. Tyskland är ej autarktiskt inställt i den meningen,
att man söker ekonomiskt helt avsnöra sig från utlandet. Man har
klart för sig, att man måste importera, och för att kunna göra detta
söker man — måhända med mera energiska medel än något annat land
— att främja sin export. På lång sikt blir det nödvändigt att höja
den nuvarande levnadsstandarden. Därigenom tvingas Tyskland att
ersätta den minskning i importen av t. ex. olja, gummi och järnmalm,
som man räknar med att uppnå, med en ökad import av
konsumtionsvaror och råvaror för dessa.
Ett särskilt problem erbjuda de kostnader, vartill de nya varorna
produceras. Det rent privatekonomiska räntabilitetsbegreppet är intet
avgörande kriterium på ekonomi i ett samhälle, där löner, priser m. m.
bestämmas av staten. Ser man till världshushållningen i dess helhet,
kan man visserligen säga, att det är mest fördelaktigt, att
produktionen av varje vara koncentreras till de områden, där de bästa »na-
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>