Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - Höga vederbörande. Av Carl Arvid Hessler - Allan Ingelson: Officiellt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
hemställa 0111 en förutsättningslös utredning av frågan om en
departe-mentalreform. Den utredningen skall bl. a. omfatta frågan, om icke
socialdepartementet borde omdanas till ett departement, som sysslade
med endast rent sociala ärenden. Lantregeringsärendena skulle
därvid antingen kunna överflyttas till justitiedepartementet eller också
skulle för dem och närbesläktade ärenden kunna inrättas ett särskilt
inrikesdepartement. Riksdagen önskade också se den frågan tagen
under omprövning, om vissa ärenden skulle kunna avskiljas från
avgörande i statsrådet. Där kommer man in på problemet om
ministerstyrelse. Och om detta är att säga, att det i Ingeisons framställning
icke rönt den uppmärksamhet det förtjänar. Man kan tillägga, att
förf. icke heller med nog styrka framhävt säregenheten i de svenska
ämbetsverkens ställning i förhållande till regeringen. En jämförelse
med exempelvis det franska systemet kunde lia varit ganska
upplysande.
Svenskarna lära ha rykte om sig för en viss byråkratism. Och
nälden långa raden av stora och små verk och myndigheter passerar revy
i Iiigelsons bok, rinner det en nog i minnet, vad Sven Heurlin yttrade
till sina ståndsbröder vid 1859—60 års riksdag. Han manade dem väl
taga sig till vara för att- skapa nya ämbetsmän, »helst känt är att
intet land i världen är så översvämmat som vårt land». Men nya lägen
skapa nya krav —• under de sista åren har det kanske främst varit
den utrikespolitiska situationen, som givit upphov till organisatoriska
nybildningar. Genom 1936 års försvarsbeslut tillkom bl. a.
försvarsstaben, som i fredstid skall svara för krigsförberedelsearbete och som
i händelse av krig skall utgöra kärnan i den högsta militära ledningen.
Vid denna stab sysselsättas i fredstid ett 100-tal personer, de flesta
officerare. En i viss mån motsvarande uppgift på det ekonomiska
området har rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap, som
visserligen började sin verksamhet 1928 men fick sin nuvarande
organisation så sent som 1937. Ett annat tidens tecken är den
luftskydds-inspektion, som började fungera i juli 1937. Där arbeta ännu endast
ett 10-tal personer, men modern byråkrati brukar vid behov kunna
lägga i dagen en betydande elasticitet. Man kan erinra om
arbetslöshetskommissionen, som snabbt kan bygga ut sitt kansli från ett
40-tal tjänstemän till över 250.
leke alltid har Ingelsoii kunnat undvika att komma en smula på
sidan av sin uppgift. Det må så vara att han exempelvis knyter an
några reflexioner om brottsligheten i landet, när han skriver om
fångvården. Men under besöken på arkiv, bibliotek och museer kan han
ibland falla in i en reportagestil av väl okonstlat slag. En turistguide
kan möjligen behöva upplysa om hur många meter »den växtätande
reptilen Iguanodon» mäter i längd och höjd. Men med en skildring av
svensk administration ha notiser av den sorten ingenting att skaffa,
och som krydda på anrättningen äro de förfelade. Här hade vissa
nedskärningar kunnat göras till förmån för andra och mera
relevanta ting.
Tidningsspalten »Officiellt» handlar till betydande del om förord,
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
