Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 26 jan. 1939 - Arméns krigsberedskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
nästa budgetår», har försvarsministern i sitt budgetförslag’ ieke ansett
sig böra inberäkna några sådana kostnader.
Försvarsministerns avvaktande hållning i frågan om arméns
personella beredskap torde väl främst hava sin grund dels i den av hans
företrädare lämnade upplysningen, att formella förslag till
beredskapens höjande ieke förelågo från de militära myndigheterna, dels i
arméchefens uttalande i senaste årsrapport att nämnda spörsmål
alltjämt äro föremål för fortsatt utredning.
Arméchefens märkliga uttalanden giva emellertid hållpunkter för
ett bedömande av, vilka åtgärder den för krigsberedskapen närmast
ansvariga militära myndigheten anser påkallade. Efter att hava
konstaterat att den ökning i den personella beredskapen, som erhållits
genom nyss nämnda vapenutbildning av ersättningsreservister, är av
synnerligen begränsad omfattning, framhåller generallöjtnant
Sylvan, att redan för att erhålla ett under större delen av året enligt
nutida fordringar tillfredsställande beredskapsläge är en revidering
av gällande härordning ofrånkomlig. Härvid bör bl. a. den s. k.
kategoriklyvningen upphävas, varjämte tjänstgöringstiden för de
värnpliktiga måste ökas. Sistnämnda krav är så mycket mera
framträdande, som arméehefen på grundvalen av egna iakttagelser och
enligt samstämmiga rapporter frän honom underlydande chefer
kommit till den bestämda övertygelsen, att nuvarande tjänstgöringstid för
de värnpliktiga icke medgiver bibringandet av sådan utbildning, att
truppförbanden omedelbart efter mobilisering äga tillfredsställande
krigsduglighet.
I samband med att förslag till antydda revideringsåtgärder komma
att ingivas, torde även — heter det i fortsättningen — det spörsmålet
bliva aktuellt, huruvida icke vissa övningar böra anbefallas för
värnpliktiga tillhörande äldre årsklasser i syfte att tillgodose såväl den
närmaste tidens beredskapskrav som önskemålen i fråga om en
förbättrad utbildning av de enligt 1925 års härordning alltför
ofullständigt utbildade årsklasserna. Arméchefen finner sig nämligen i detta
sammanhang nödsakad att erinra om dels att 193S års härordning ur
mobiliseringssynpunkt icke når full effektivitet förrän efter åtskilliga
år, dels att härordningen främst är uppbyggd för ett systematiskt
utbildningsarbete under bortseende från de krav på ständig beredskap,
som den politiska utvecklingen i Europa under de senaste åren
uppställt. »Därest rikets säkerhet anses påfordra en ökad ständig
personell beredskap saint krigsdugliga förband omedelbart efter
mobilisering, följa därav med bjudande nödvändighet ovan antydda
härorganisatoriska konsekvenser.»
Arméchefens uttalanden böra delvis ses mot bakgrunden av den
tjänstgöringstid, som de värnpliktiga i utlandet äro underkastade.
Känt är ju, att sedan nyligen föreslagna höjningar genomförts i
Schweiz, de enda länder vilkas totala övningstid (första tjänstgöring
och repetitionsövningar tillsammans) väsentligt understiger ett år, äro
Danmark, Norge och Sverige. Det torde därför stå fullt klart för alla
och ej blott för de militära myndigheterna, att vi med vår i regel halv-
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
