Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Pressen och neutraliteten under världskriget. Av Torvald Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torvald Höjer
folkens opinion, en strävan att göra dem till domare i striden.
Man kan konstatera detta redan genom mängden av de
ömsesidiga anklagelse- och försvarsskrifter, som i telegramform ingå
från de stora officiösa byråerna. Man kan se det på mängden av
trycksaker, artiklar och brev, som från framskjutna utlänningar
med svenska förbindelser inströmma till våra tidningsredaktioner.
Allra klarast framgår det genom de direkta bearbetningsförsök —
officiösa eller ej — från den ena eller andra sidan, för vilka vår
press liksom andra neutrala staters varit och är föremål och
vilkas detaljer äro Eder bättre bekanta än mig.
Kort sagt, det är ingen överdrift att påstå, att i de krigförande
länderna de svenska tidningarna för näx-varande läsas med loupe.
Vidare måste man alltid komma ihåg, att dessa utländska
läsare under krigslyckans växlingar ofta befinna sig i en mycket
sensibel sinnesförfattning, och tillika, att de ofta blott
ofullkomligt behärska vårt språk, föga eller intet känna våra förhållanden
och våra politiska traditioner och alis icke äro förtrogna med vår
journalistiska teknik och dess metoder. En rubrik, som ditsatts
enbart därför att den var journalistiskt fyndig och verkningsfull,
tolkas som överlagt partitagande, likaså en entusiastisk
kommentar till en krigsbragd, ehuru den endast förestavats av intresset
för »the game». En ironisk anmärkning, en slående historisk
parallell eller upplysning, vartill en krigshändelse eller ett
uttalande inbjuder, fattas som en infami. Ur sådana smådrag, vilka
vi själva skänka ringa eller ingen uppmärksamhet,
framkonstrue-rar läsaren kanske tillvaron av en politisk stämning eller sträA-an
inom folket eller vissa dess lager, vilken får stora dimensioner
och kanske befaras skola korsa eller modifiera den av regeringen
hävdade politiken. Och dylika konstruktioner, de må aldrig så
mycket vara alster av överkänslighet eller okunnighet, kunna hos
främmande makter giva upphov till stämningar, som framdeles
kanske möta oss såsom politiska realiteter.
Söker man bilda sig en föreställning om utlandets uppfattning
av den svenska pressens hållning under kriget, utgöres ju det
närmast till hands liggande materialet av de utländska
tidningarnas uttalanden i saken. Jag vill i största korthet söka
sammanfatta det intryck jag därav fått, med understrykande av att deras
uppgifter bära vittnesbörd om en mycket ytlig kännedom om
ämnet och på grund därav äro mycket ensidiga. I den ryska pres-
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
