Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Pressen och neutraliteten under världskriget. Av Torvald Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pressen och neutraliteten under världskriget
delanden av likvärdig proveniens och likvärdig betydelse och
nyhetsintresse återges med samma typografiska utstyrsel. Jag har
även här varit i tillfälle att konstatera en dylik anordnings
lugnande inverkan på misstänksamma läsare av utländsk
nationalitet. För övrigt kan jag ej tillbakahålla den reflexionen, att
norska och danska tidningar, som mindre än våra använda stora
stilvariationer, redan därigenom gå fria från åtskilliga
missförstånd.
Rubriceringen är från här föreliggande synpunkt av mycket
stor betydelse. Utan större överdrift torde kunna påstås, att, om
man för en läsare, tillhörande någon av de krigförande
nationerna, framlägger en tidningssida, där telegrammen både i
avseende på proveniens och utstyrsel fullkomligt uppväga varandra
och den sammanfattande översikten är en Salomos dom, men där
över det hela står en rubrik, som favoriserar motparten, så
stannar hos läsaren kvar som huvudintryck ej den opartiska texten
utan den partiska rubriken. Särskilt stor torde ömtåligheten vara
för ironiska eller tvivlande rubriker — i synnerhet över officiella
meddelanden. Jag vill också tillägga, att jag mer än en gång
hört bittra klagomål över att den eller den tidningen försett ena
partens meddelanden med rubriker, som blott ånge innehållet,
men samtidigt vid motpartens under huvudrubriken tillagt »påstå
tyskarna», »tro fransmännen», »uppge engelsmännen». Överhuvud
lia, det vill jag särskilt understryka, rubrikerna jämte de
typografiska anordningarna varit de förhållanden, som oftast berörts
i de till min kännedom komna klagomålen.
Nu är det ju givet, att en tidnings rubriker närmast eftersträva
aktualitet, fyndighet, korthet samt möjlighet för en tilltalande
typografisk anordning och bestämmas från sådana synpunkter.
Men jag kan inte nog understryka vikten av att herrar
rubrika-törer i det nuvarande läget ha i minne rubrikens suggestiva makt
särskilt över läsare, som ej närmare känna våra förhållanden och
ej fullt behärska vårt språk.
I detta sammanhang vill jag slutligen påpeka, att den
värde-sättning av ett meddelandes, särskilt ett officiellt meddelandes,
sanningsvärde, som ligger i parentetiskt inskjutna utrops- eller
frågetecken nog i allmänhet utövar en mycket irriterande
inverkan.
Vad därnäst angår de till de ingående meddelandena knutna
kommentarerna eller sammanfattande översikterna, så skulle jag
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
