Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Pressen och neutraliteten under världskriget. Av Torvald Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pressen och neutraliteten under världskriget
de helt falla inom neutralitetens ej rättsliga men politiska
konsekvenser.
Dagens diskussionsämne omfattar emellertid ej blott pressens
neutralitetsplikt utan även dess utrikespolitiska diskretionsplikt.
I den mån densamma ej tidigare av mig berörts, skall jag ej
heller gå närmare in därpå. Till sin princip är den ju angiven genom
tryckfrihetsförordningens bestämmelser, och den stödes dessutom
av en lång och obruten praxis. Under den tid, till vilken min
erfarenhet sträcker sig, har den fyllts under samverkan mellan
ut-rikesledningen och tidningarna. Principiellt är den väl under den
nuvarande situationen ingen annan än under normalare
förhållanden, om också dess vikt och betydelse och pressens däremot
svarande ansvar äro av världshändelserna skarpare understrukna.
I stället vill jag med några ord beröra den handelspolitiska och
kommersiella diskretionsförpliktelse, som utrikesledningen ansett
sig kunna begära av pressen och som av densamma med så
mycken lojalitet blivit fylld.
Alltifrån den nuvarande krisens början framstod som bekant
såsom ett önskemål att i möjligaste utsträckning få i gång vår
utrikeshandel, vår export och import. I väsentlig grad har detta
också lyckats, och så småningom kommer väl sjöfarten än
ytterligare att utvecklas. Nu behärskas emellertid det ena av våra
angränsande hav av Tysklands, det andra av Englands flotta. En
skarp övervakning äger som bekant rum,
kontrabandsbestämmel-serna äro ganska tänjbara; under rubriken ovillkorligt
krigs-kontraband falla så viktiga exportvaror som pitprops och
livsmedel. Pressen hör som bekant till en modern krigslednings
viktigaste informationskällor; det lär ha varit genom ett telegram i
Times, som Moltke erhöll kännedom om den marsch av Mac
Mahons armé, som ledde till Sedan — och det måste under
sådana förhållanden anses i hög grad önskvärt att i möjligaste mån
undvika att genom meddelanden i tidningarna om fartygs och
fartygslasters avgång eller vissa varors utskeppande över vissa
hamnar och med vissa fartygslinjer väcka de visiterande
flottornas uppmärksamhet och så kanske föranleda Visitationer eller
t. o. m. uppbringningar. En del upplysningar sippra naturligtvis
ändå ut, men det är ju onödigt att medelst den lättillgängliga
spridningen genom pressen underlätta de krigförandes
övervakningsarbete.
Men exporten och transitohandeln sakna ej heller en politisk
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
