Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 26 febr. 1939 - Folk som växa — och dö ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
befolkade, måste ett starkt tryck utövas härifrån på grannländerna.
Detta gäller så mycket mer om Italien, som Mussolini söker göra allt
för att höja nativiteten och premiera de stora familjerna.
Befolk-ningspolitiskt talar allt för att fascismen alltjämt skall bedriva en
imperialistisk politik. Den explosionsartade folkökningen i Japan
visar ytterligare, hur de dynamiska krafterna i utrikespolitiken äro
demografiskt betingade. Visserligen är det sant —■ som Saunders
även påpekar — att en överbefolkning i ett land inte behöver betyda,
att staten hänger sig åt en målmedveten imperialism:
överbefolkning kan skapa så stora sociala missförhållanden, att ett land blir
alltför svagt för att utgöra en verklig fara för grannstaterna. Så
torde Indien och Kina i stort sett få betecknas som överbefolkade,
men inte ens Kina, som dock är en suverän stat, har kunnat föra
någon imperialistisk politik på århundraden. Saunders’ analys av
Indien är f. ö. särskilt intressant; om en del sociala humanitärt starkt
motiverade reformer genomfördes, t. ex. om barnäktenskapen
för-bjödos eller om förbuden för kvinnor att gifta om sig upphävdes,
skulle födelsetalen ytterligare ökas. Om hygienen förbättrades,
minskades givetvis dödstalen o. s. v.
Saunders’ analys av orsakerna till att åtskilliga folk numera icke
förmå reproducera sig själva skall här icke närmare dryftas. Den
svenska befolkningskommissionen har i sitt slutbetänkande varit
inne på samma tankegångar som den engelske statistikern. Några av
Saunders’ synpunkter förtjäna emellertid att framhållas. Rädslan för
moderns död, utsikterna till födslosmärtor, sjukdom eller patologiska
förhållanden ha — enligt förf. — en större betydelse för
barnbegränsning än tidigare. Helt enkelt därför att fruktan spelar större roll än
förr, säger Saunders, både av rent medicinska skäl och därför att
barn anses vara till visst besvär, icke minst för nöjeslystna föräldrar.
Hur bra våningen än är och vilka välfärdsanordningar som än göras
för de gifta, så innebär barnens förefintlighet svårigheter eller
omöjligheter att deltaga i andra sysselsättningar. Och hur mången gift
kvinna väljer ej i dag hellre ett yrke än ett barn, även om inte
ekonomien skulle spela en dominerande roll. Hur mången våning —
särskilt av det allra modernaste slaget — är icke så byggd, att det
knappast finns plats för barn! — Ett motiv att begränsa familjernas
storlek, som kanske framförallt spelar en verkligt betydelsefull och för
nationen troligen ödesdiger roll är föräldrarnas strävan att deras
barn skola komma sig fram i världen. Det kan synas hårt att kalla
ett sådant motiv för utslag av kortsynt lyckomoral, men det kan
näppeligen bestridas, att ensamma barn ofta stå sämre rustade att
möta livets problem än de, som fostrats i en talrik syskonskara.
Saunders kan lika litet som någon annan ånge vad som skulle
kvinna göras för att ändra den tidsanda, som skapat vår stora
befolkningskris. Men måhända finnas, som han säger, ändå vissa skäl för
antagandet, att föräldrainstinkten och värdeskalan trots allt kunna
undgå betydande förändringar. Förvisso är det också viktigt, att
hos det nutida släktet inskärpa känslan av — som också den svenska
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
