- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939 /
150

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - En ny påminnelse — —

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En ny påminnelse •–

Intressantare äro de slutsatser för framtiden, som kunna dragas
ur det skedda. Det har varit en i vida kretsar gängse — f. ö. även
i denna tidskrift förfäktad — uppfattning, vilken även legat till
grund för Chamberlains politik, att den tyska regeringens mål
var att samla de 1919 från Tyskland avskilda tyska minoriteterna
i Mellaneuropa och avskaffa de tunga och förödmjukande band
av juridisk, ekonomisk ocli militär natur, som Versailles- och S:t
Germainfördragen hade lagt på det tyska folkets rörelsefrihet.
Från denna utgångspunkt har man tillerkänt Hitlers hittills skedda
kupper ett moraliskt berättigande, som fick täcka deras rättsliga
svagheter. Man har hoppats, att om de uppenbart orättvisa
sviterna av världskriget undanröjdes, skulle vägen öppnas för en ny
fredlig samlevnad mellan likaberättigade folk. Denna
uppfattning, som livligt stimulerats av en skicklig tysk agitation,
utgjorde en viktig grund till Mimchenuppgöi*elsen, där man
föreställde sig, att Tyskland äntligen i ett fritt slutet fördrag erkände
den tjecko slovakiska nationalstatens gränser och frihet. Endast
kolonialfrågan återstod så att reglera, innan fältet skulle vara fritt
för en avspänning.

Denna åskådning har hämtat stöd ur en hel rad av officiella
förklaringar av Hitler och hans närmaste medhjälpare, hållna i
alldeles ovanligt kategoriska och förpliktande ordalag men vilka det
ej längre lönar mödan att citera. Ty hela det skildrade
betraktelsesättet har visat sig -vara i grund oriktigt, vare sig det varit så
redan från början eller den tyska politiken på senare tid fått nya
mål. I alla händelser är det nu klart för alla, som vilja se, att den
tyska erövringspolitiken ingalunda gör halt vid gränserna för det
område, som bebos av tyska stammar, och att Hitler betraktar de
överenskommelser, som han själv har undertecknat i egenskap av
likaberättigad eller t. o. m. dominerande part, såsom lika litet
bindande som Versailles- och Locarnofördragen.

Europas övriga folk ha sålunda att göra med en makt, troligen
slagkraftigare än någon annan, som icke betraktar några fördrag
eller förbindelser som annat än papperslappar och vars strävan
synes rikta sig mot uppbyggandet av samma universaldespoti, som
Napoleon på sin tid, om ock i humanare form, försökte. Talet om
det tyska folkets enhet, som tycktes innebära ett konkret ocli skarpt
avgränsat begrepp, har förbytts i de dunkla orden
»Schicksals-gebiet» och »Lebensraum», vilka utöver sin inneboende oklarhet
också lia den egenskapen att successivt växa vid varje ny ut-

150

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free