Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 26 mars 1939 - Finansiell försvarsberedskap. av R. S—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
därmed till en ur social synpunkt oförsvarlig’ nedpressning av
förbrukarnas levnadsstandard. Härtill kommer, att en på ifrågavarande
förnödenheter inriktad prisstegring enligt vad erfarenheten visar har
en tendens att icke blott snabbt sprida sig till andra områden av
varumarknaden utan även påverka exempelvis löne- och
hyresnivåerna och sålunda utmynna i en typisk inflationistisk process.
De faror, en utveckling av sist angiven art innebär, måste tillmätas
avgörande vikt vid utformningen av de statliga beredskapsåtgärder,
som taga sikte på en situation av förevarande slag.»
I enlighet med dessa principiella överväganden har i lagförslagets
huvudparagraf för utfärdandet av maximiprisförordnande uppställts
krav på förhandenvaron av ettdera av följande alternativ, nämligen
antingen a) att utbudet inom riket eller del därav av förnödenheten
företer sådan nedgång, att därigenom priset å förnödenheten kan
förväntas visa en stegring, vilken, ensam eller i förening med dylik
prisstegring å andra förnödenheter, skulle medföra en fortgående
försämring av den svenska kronans inhemska köpkraft, eller ock b) att
priset å föx’nödenheten stegras i sådan grad, att genom prisstegringen,
ensam eller i förening med dylik prisstegring å andra förnödenheter,
en avsevärd nedsättning av förbrukarnas levnadsstandard framkallas.
Ett av de märkligare uttalandena i motiven till förslaget om
maximiprislag antyder, att ett påbud om maximipris ofta torde
kunna undvikas därigenom, att direkt överenskommelse träffas
mellan statsmakterna och särskilda företagare eller sammanslutningar
av företagare om visst skäligt pris. Denna utväg betecknar
visserligen icke någon nyhet i förhållande till vad som faktiskt tillämpades
under världskriget, men uttalandet är intressant icke minst ur den
synpunkten, att förutsättningarna för dylik överenskommelse på
grund av organisationsväsendets utveckling numera torde vara icke
oväsentligt större än under världskriget. Man synes därför ha fog
för en förhoppning, att ingrepp på prisområdet, om sådana i en
kritisk situation skulle anses påkallade, skulle kunna få en smidigare
utformning än motsvarande åtgärder under världskriget. Till denna
förhoppning bidrager ock den definition, som i motiven till förslagen
givits begreppet maximipris. Priset, sägs det, skall vara skäligt,
varmed avses, »att det genomsnittligt täcker nödvändiga kostnader
men därutöver blott medger en skälig vinstprocent ocli i övrigt icke
mer än nödigt avviker från det prisläge, som motiveras av det
minskade utbudet». Definitionens senare led öppnar måhända en
möjlighet till en sådan anpassning av prispolitiken, som är ägnad
att åtminstone i någon mån motverka en vid krig eller krigsfara
ofrånkomlig begränsning av produktionen och
investeringsverksamheten.
Penningvärdets vidmakthållande är den ledande synpunkten även
i det nyligen remitterade förslaget till valutalag. Grunden för detta
är — såsom utvecklas i en inledande promemoria av professor
Lindahl — farhågorna för att ett bibehållande av det nuvarande kurs-
211
16 — 39207. Svensk Tidskrift 1939.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
