- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939 /
230

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Invasionsfaran. Några strategiska reflexioner. Av Magnus Dyrssen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Flottan och flygvapnet kunna sålunda icke skapa erforderlig
säkerhet; denna måste åstadkommas med lantstridskrafterna.
Härvid är ytterligare en sak att beakta. Under de sista åren har
ett mycket effektivt nytt stridsmedel infogats i
stormaktsarméerna, nämligen fallskärmstrupper. Sådana förband av sannolikt
betydande styrka finnas nu, rekryterade av särskilt uttagen
personal, vilket gör att dessa truppenheter måste betraktas som
elitförband. Insatta i betydande styrka mot t. ex. ett flygfält, där
sedan med infanteri lastade transportplan landa, kunna de
operera relativt självständigt. För att avvärja detta hot måste
lättrörliga lantstridskrafter, helst motoriserade, finnas till hands.
Något annat försvarsmedel finnes icke.

På grund av det snabba, överraskande förlopp en invasion kan
få, är det tydligt att lantstridskrafter i erforderlig utsträckning,
en beredskap, måste finnas till hands. Det är vidare tydligt, att
denna ständigt tillgängliga beredskap av många skäl måste bliva
relativt svag. Dess motståndskraft bör i möjligaste mån stärkas.
I de flesta länder hava i detta syfte vid sjö- eller landgränser
befästningsanordningar anlagts, varigenom levande försvarskraft
kunnat sparas. Systemet bör vinna efterföljd även hos oss inom
viktiga kustområden. Därigenom kunna beredskapsförbanden
vinna väsentligt ökad motståndskraft. Det är likväl klart, att
absolut säkerhet aldrig kan vinnas. Kustförsvaret kan brytas.
Då kräves att bakom detta finnas lantstridskrafter av betydande
styrka, vilka snabbt kunna mobiliseras och vilka äro i stånd att
omedelbart gå till anfall mot fienden. Någon tidsfrist för
komplettering av utbildningen kan icke påräknas. Fredsutbildningens
längd måste med nödvändighet tillmätas med hänsyn till att
skapa omedelbart operationsdugliga trupper.

Det synes sålunda, som om de sista årens utveckling varit ägnad
att understryka arméns grundläggande betydelse för
riksförsvaret
. För att armén skall kunna fylla sin uppgift måste följande
krav fyllas: höjning av stridskrafternas kvalitet genom
efterutbildning av äldre årsklasser och förlängd utbildningstid med
syfte att göra förbanden omedelbart anfallsdugliga vid
mobilisering, effektiv organisation av ständig beredskap samt snabb
mobilisering av arméns huvudkrafter. Med en sådan
arméorganisation kan försvaret mot invasion organiskt uppbyggas på
försvarsgrenarnas samverkan, sålunda:

Det aktningsbjudande försvaret i land och medvetandet om att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free