Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4
- Det totala kriget och farorna för Sverige. Av Helge Strömbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DET TOTALA KRIGET
OCH FARORNA FÖR SVERIGE
Av kommendör HELGE STRÖMBÄCK, Stockholm
I »Jahrbuch für Wehrpolitik tind Wehrwissenschaften 1939»
behandlar den kände krigsvetenskapsmannen, viceamiralen och
Dr. h. c. Groos, problemet försvarspolitik och det totala krigets
strategi. Man finner icke endast av denna uppläggning utan även
av andra framställningar, behandlande samma ämne, att läran
om det totala kriget medfört en utvidgning nästan till
oegentlighetens gräns av begreppet strategi-krigföringskonst. Det talas
och skrives om en försörjnings-, kommunikations- och
finansstrategi, om krigs- och fredsstrategi, om en diplomatiens,
propagandans och idéernas strategi, och man vill med allt detta blott
understryka, att uppfattningen om krigsproblemets universalitet
icke kan drivas nog långt. Den Clausewitz’ska satsen, att kriget
är en fortsättning med andra medel på politiken, ersättes av den
under nuvarande tidsepok icke förvånansvärda tesen, att freden
är en fortsättning med andra medel på kriget. Kampen emellan
nationerna på så skilda områden som världsåskådning, politik,
försörjning, finans och rustningsteknik fortgår ju oavbrutet
under vår tids fred och leder ofta till sådana tillspetsningar, som
tydligt känneteckna kriget.
Hur omfattande krigsproblemet än må göras, får man dock icke
glömma att även om man rör sig med begreppen diplomatiskt,
finans-, försörjnings-, land-, sjö- och luftkrig såsom detaljbegrepp,
så är dessas samordnande mot det slutliga målet — påtvingandet
på motståndaren eller motståndarna av den handlandes vilja —
det väsentliga. Det engelska fälttjänstreglementet uttrycker detta
så, att varje folk kan komma i det läget, att det ensamt eller i
förbund med andra måste kunna använda förfogbara
påtryckningsmedel. »Dessa medel omfatta diplomatien och det
ekonomiska inflytande som i form av finansiella eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0238.html
