Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Det totala kriget och farorna för Sverige. Av Helge Strömbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
världskriget — ehuru med hårdare restriktioner — bedriva vår handel
åt båda hållen.
2) Den ena stormaktsgruppen kräver under hot om handelskrig
att Sverige avbryter handeln med den andra.
3) Vi utsättas för krig mot vår egen försörjning för att tvingas
frångå en tillämpad, restriktiv handelspolitik mot den ena parten.
Vi torde komma verkligheten närmast, om vi antaga, att de
diplomatiska aktionerna från stormakternas sida i Stockholm vid
eller före ett krigsutbrott komma att kretsa kring dessa problem
och icke kring några primärt militära, såsom basupplåtelse e. dyl.
Man ställer sig då osökt den frågan: har Sverige följt med i
utvecklingen, så att vi äro beredda att omedelbart intaga en
självständig ståndpunkt och handelspolitiskt sett kämpa för denna
ståndpunkt, eller komma vi kritik- och viljelöst att kasta oss i
armarna på den ena eller den andra stormaktsparten?
Vi ha en militär försvarsstab, som står till regeringens
förfogande för de militära problemens belysande, men vi sakna,
trots tillvaron av Rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap, dess komplement, den ekonomiska försvarsstaben. En dylik
välorganiserad stab, under en handels- och utrikespolitiskt skolad
ledare, är nödvändig. Den har icke blott att utröna och väga vårt
lands plus (stormaktens beroende av oss) och minus (vårt lands
beroende av stormakten) i ett tänkt handelskrig med den ena
såväl som den andra stormaktsgruppen, utan den skall klargöra
sådana viktiga frågor som folkkraftens användning i
försörjningslivet, produktionens fördelning mellan eget behov och export, den
nödvändiga importens tillbytande genom export av varor, som
äro nödvändiga för andra länder o. s. v. Först när vår
statsledning står på fast grund i fråga om våra egna behov och våra
stormaktsmotståndares behov på försörjningslivets område, kunna
de handelspolitiska försvars- och anfallsmöjligheterna
överblickas och det politiska spelet ur vår synpunkt föras med
framgång. Att detta är viktigt behöver icke understrykas. Ge vi
upp spelet och falla till föga för den ena maktgruppens
handelspretentioner, då måste militären tillkallas, ty då blir det alltid
någon form av krig.
Vi vilja ernå det läge, som ovan betecknats med 1), men detta
vinna vi icke utan en på ingående studier av totalproblemet
»handeln under krig» fotad fasthet i uppträdandet. Visar denna
undersökning, att vi icke kunna nå det uppställda målet, då måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
