Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 2 maj 1939 - Baltisk sjöstrategi. Av Oscar Wieselgren - Europa i vapenskrud. Av Aqt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dagens frågor’
omöjliggjorde varje försök till offensiv och tillät Danmark att
med stöd av Gotland upprätthålla en hård och pressande
handelsblockad i Östersjön. En liknande åtgärd hoppades man i Danmark
att kunna genomföra under 1643—45 års krig, men denna plan
omintetgjordes genom den svenska sjösegern vid Femern (13 okt. 1644), där
Pros Munds 17 skepp starka eskader tillintetgjordes av Karl Gustaf
Wrangels överlägsna svensk-holländska stridskrafter. Ett företag
mot Gotland planerades ett tiotal år senare av holländarna, som då
sällat sig till Sveriges fiender; förhållandena utvecklades emellertid
så att företaget inställdes, sedan det dock vållat åtskillig oro i
Sverige, där man hade obehaglig erfarenhet av vad det ville säga
att ha en slagfärdig fiende placerad i Östersjöns centrum. Även sedan
Gotland definitivt kommit i svensk besittning levde den gamla oron
kvar, och som det visade sig icke utan skäl, ty under Karl XI :s
danska krig seglade amiral Niels Juel sommaren 1676 upp till
Gotland och intog ön utan att svenskarna förmådde hindra det.
Fredsslutet gav Sverige sin dyrbara provins tillbaka, till lycka för landet,
som aldrig utan dess besittning skulle kunnat under Karl XII:s
långvariga krig hålla förbindelserna över Östersjön vid makt. Ryssland
hade flerfaldiga gånger »skadliga desseiner på Gotland» men
lyckades på grund av sin flottas bristande offensivkraft aldrig genomföra
dem. Ockupationen under 1808 års krig visar emellertid att
medvetandet om öns strategiska betydelse alltjämt stod klart för
krigsledningen i Petersburg. Betecknande är amiral Bodiscos yttrande
att tsaren »förr bör återlämna hela Finland än cedera Gotland, vars
ägande i anseende till ryska handeln samt herraväldet över
Östersjön blir för Ryssland i alla tider av högsta konsekvens».
Bodiscos yttrande visar att han hade klar blick för den baltiska
sjöstrategiens centrala problem. Låt oss hoppas, att Sveriges
politiska ledning i världskrisernas årtionde icke ser mindre klart än den
ryske amiralen. Oscar Wieselgren.
Kommittén för utrikespolitisk upplysning och
Kooperativa Förbundets bokförlag ha nyligen i samarbete
startat en skriftserie, som synes fylla ett länge och särskilt i dessa
internationella orostider starkt känt behov. Serien kallas »Internationell
politik», innefattande orienteringar över olika aktuella ämnen med ett
omfång omkring eller över 100 sidor till ett pris av blott 1 kr.
Början gjordes med d:r Torsten Gillis bok om
»Neutralitetsproblem». Författarens namn är den bästa borgen för att läsarna få en
mönstergillt klarläggande och välskriven revy över
neutralitetsbegreppets och neutralitetsrättens utveckling alltifrån 1300-talets
Con-solato del Mare till Nationernas Förbunds tillkomst och
sönderfallande. D:r Gihl har skrivit sin bok för att utreda, ej för att
propagera. Sedan kollektivsystemet brustit samman under de senaste årens
utrikespolitiska förvecklingar, har en strävan att återgå till äldre
tiders mera strikta neutralitet förmärkts, framhåller förf. Han tror
268
Europa i
vapenskrud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
