Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Uppfostrans möjligheter och gränser. Av John Elmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
John Elmgren
förutsätter ett dylikt studium sociala miljöer av relativt vid
utsträckning. Det är också naturligt, att ü. S. A. med sina stora
resurser i nämnda hänseenden gått i spetsen. Det amerikanska
sällskapet för uppfostran, »The National Society for the Study of
Education», har i detta hänseende utfört banbrytande
undersökningar.
Man har sålunda undersökt den intellektuella utvecklingen hos
en-äggiga tvillingar, utplacerade i olika fosterhem.
Korrelationerna mellan intelligenskvoter hos tvillingar, som uppfostrats i
fosterhem av samma eller liknande social standard, ha i
allmänhet befunnits vara högre än motsvarande värden hos identiska
tvillingar, som utplacerats i fosterhem av olika social standard.
Detta visar att en betydande del av den likhet, som påträffats
mellan tvillingar, uppfostrade i samma miljö, måste vara beroende
av den från miljön utgående påverkan. Uppfostrans möjligheter
äro tydligen i viss utsträckning funktion av dessa
omständigheter och en viss — ehuru begränsad — optimism är möjlig att
försvara.
I samma undersökningar sammanställdes grupper av en-äggiga
tvillingar, stammande från exceptionellt goda och exceptionellt
dåliga fosterhem. Man bestämde så medelintelligenskvoten hos den
grupp av tvillingar, som uppfostrats i den sämre miljön. Den
befanns vara 86, medan tvillingar från de bättre hemmen visade
en motsvarande intelligenskvot av 95. Med tillhjälp av särskilda
statistiska metoder kunde man fastslå, att skillnaden ifråga icke
var beroende av slumpen eller tillfälliga felfaktorer utan måste
vara funktion av uppfostringsmiljön. Sålunda hade man
ytterligare ett empiriskt bevis för miljöns inverkan.
Även andra liknande undersökningar, särskilt av psykiskt
efterblivna barn, visade att miljön måste ha en relativt stor betydelse.
Föräldrarna till de psykiskt efterblivna en-äggstvillingarna i de
olika socialgrupperna studerades sålunda med hänsyn till
intelligenskvoten. Om ärftligheten vore den enda faktorn i
intelligensutvecklingen, skulle givetvis barnen i regel under de givna
betingelserna befinna sig under genomsnittet i intelligenshänseende.
Man fann tvärtom, att endast 3,7 % hade en intelligenskvot under
70, alltså den för intellektuell efterblivenhet av svårare slag
gällande gränsen. Även dessa undersökningar visa hän på, att miljön
måste ha en ganska stor betydelse för intelligensutvecklingen.
I åtskilliga grupper gjordes en jämförelse mellan intelligensen
304
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
