Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Tjänsteplikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riksdagen i juni motionerna. I sitt utlåtande undvek andra
lagutskottet på allt sätt att ta ståndpunkt till själva huvudfrågan eller
att delge riksdagen eller Kungl. Maj:t något uttryck för
sympatier eller antipatier rörande tjänstepliktsidén. Utlåtandet kunde
icke ha avfattats mera byråkratiskt avmätt och indolent. Och
naturligtvis fanns ej där något ord med beklagande av att denna
viktiga folkförsörjnings- och beredskapsfråga med hänsyn till det
allvarliga tidsläget ej kunnat föreläggas årets riksdag i
färdigberett skick — rikskommissionens utkast hade dock förelagts
regeringen redan den 21 september i fjol, d. v. s. mitt under
Münchenkrisen.
Det är känt, att en mer eller mindre omfattande tvångsreglering
av arbetsmarknaden mot slutet av kriget genomfördes i samtliga
de krigförande stormakterna med undantag för det kaotiska
Ryssland, där den medborgerliga rörelsefriheten oavsett
lagbestämmelser väl ändock icke nämnvärt aktades. I flera länder finnes för
närvarande tjänsteplikt införd i krigslagstiftningen, t. ex. i
Frankrike, Tyskland, Polen och Italien; i England ämnar man
uppenbarligen först söka sig fram på frivillighetens väg med
tvångslagstiftningen i reserv. I Finland har nyligen en lag om
tjänsteplikt antagits, på förslag av dess »arbetare- och bonde»-regering.
Likaså har en likartad lagstiftning nyligen kommit till stånd i
Schweiz.
I Sverige gjordes under 1917 års riksdag ett mycket diskuterat
försök att införa »civil värnplikt», i första hand avseende att
trygga landets bränsletillgång. Efter många om och men i
kamrarna under den då oroliga uppbrottsstämningen före höstvalen
föll den av Swartzska regeringen begärda fullmaktslagen vid
sammanjämkningsförsöken. Arbetarna fruktade för lönesättningen
och en del jordbrukare för konkurrens om arbetskraften. Som
vanligt under världskrigstiden i Sverige var det inga mera heroiska
synpunkter, som den fällande majoriteten anlade. Och när
vänsterkoalitionen hösten 1917 efter valen kom till makten, kunde det icke
antagas att den skulle vara angelägen ens om att skaffa sig en
fullmakt att vid behov införa något så impopulärt som
tjänsteplikt. Uppenbarligen förelåg icke heller något absolut behov av
dylika lagbestämmelser under vårt dåvarande
neutralitetstillstånd, med den jämvikt på arbetsmarknaden som då i stort sett
hela tiden var rådande.
Man vill hoppas, att den allmänna sinnesstämningen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
