Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7
- Kristendomen inför samhällsfrågorna. Av John Cullberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KRISTENDOMEN
INFÖR SAMHÄLLSFRÅGORNA
Av docenten JOHN CULLBERG, Balingsta
Tvenne omständigheter ha givit ämnet här ovan brännande
aktualitet. Dels den fortskridande sekulariseringen, som för varje
dag alltmer uppluckrar det förut självklara sambandet mellan
kristendomen och samhällslivet. Dels och framför allt de sociala
kriser och omvälvningar, som vi på senare tid fått bevittna och
som kulminerat i det stora kriget. I detta för hela vår odling
högeligen kritiska läge ter det sig allt nödvändigare för kristendomens
representanter att på nytt och från grunden söka genomtänka
situationen. Vad är det som sker i det som synes ske? Och var
står kristendomen i den sociala debatten av i dag?
Rent principiellt ligger saken tämligen enkelt till.
Kristendomen är till själva sitt väsen orienterad åt två håll — mot Gud
och mot nästan. Den är på en gång religiös gudsgemenskap och
etisk-social människogemenskap. Mot »det yppersta och förnämsta
budet» om kärleken till Gud svarar det andra, som är detta likt:
»Du skall älska din nästa som dig själv.»
Denna dubbla orientering är helt bestämmande för situationen
i evangeliet. Dess stora, centrala budskap var detta: »Tiden är
fullbordad, och Guds rike är nära; gören bättring och tron
evangelium.» Men samtidigt finna vi hos Jesus ett enastående öppet
sinne för all mänsklig nöd. Man har ofta förvånat sig över att
han ansåg sig ha tid med alla dessa sjuka och förkomna, som
uppsökte honom — han hade ju viktigare ting att tänka på! Stundom
har man menat, att sjukvården gjorde tjänst som något slags
lättfattligt propagandamedel för den religiösa verksamheten, ungefär
som det brukar påstås om läkarmissionen i våra dagar. Tolkningen
är i båda fallen lika missvisande. Saken är helt enkelt den, att
omsorgen om de nödställda hänger samman med intresset för
människan såsom andligt-kroppslig individ. Detta intresse har
återigen förvisso religiös motivering. Att människan vid min sida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0441.html
