Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Vetenskapsakademien 200 år. Av Bengt Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på Vetenskapsakademien och Kellgren avhånade den öppet i
Stockholms-Posten; även den unge Tegnér uttalade sig ytterst
vanvördigt om akademien 1808. Mot slutet av 1700-talet hade dessutom
hela den gamla, stora naturforskargenerationen gått i graven.
Endast på lantbruksområdet fortfor ett betydande intresse, tack vare
fysiokratismen, och akademiens verksamhet, som från början i
betydande grad rört agrikulturella och tekniska frågor, visar sig
under slutet av 1700-talet och början av följande sekel ej minst
genom studier rörande lantbruk. Under gustaviansk tid tillkom
även den Bergianska stiftelsen 1784 genom den då nyss avlidne
Bengt Bergius’ och hans broder läkaren och botanisten Peter Jonas
Bergius’ donation, och denna stiftelse har sedan i nyare tid
utvecklats och gjort Bergianska trädgården till en av akademiens
mest betydande dotterinstitutioner.
Vetenskapsakademiens förvandling 1818—1821 till en i all
huvudsak modern naturforskningsakademi förbereddes långsamt
därigenom, att akademiens uppgifter delegerades åt nytillkomna
samfund eller verk. Sålunda blev redan Patriotiska Sällskapet 1767
en konkurrent på lantbruksområdet. Och när Lantbruksakademien
instiftats 1813 upphörde till väsentlig del den äldre
Vetenskapsakademiens »ekonomiska» uppgifter, samtidigt som
hushållningssällskapen övertogo de lokala frågornas handläggning. Svenska
Läkaresällskapet tillkom 1808 och därmed blevo akademiens
medicinska uppgifter till största delen avlastade. Snart uppstodo
fackskolor som Bergsskolan i Falun och Teknologiska institutet, vilka
blevo centralhärdar för bergsvetenskap och teknik. Tiden var
delvis redan förut mogen för J. J. Berzelius’ stora reform av
akademien. Själv övertog han 1818 sekretariatet. Nydaningen
genomfördes med grundreglerna 1820 och ny ledamotsklassifikation 1821.
Samtidigt utvecklades det gamla naturalie- och kuriosakabinettet
till ett modernt museum, det nuvarande Naturhistoriska
Riksmuseum. Om den moderna akademien skall här icke ordas — den
betydande roll den spelar på vår naturforsknings alla områden är
välbekant och högt uppskattad. Emellertid bibehöll
Vetenskapsakademien 1821 två klasser, som i nuvarande indelning äro den
tionde för »ekonomiska, statistiska och sociala vetenskaper» och
den elfte för »övriga vetenskaper och framstående förtjänst om
vetenskaplig forskning». Den förra av dessa påminner om den
tids- och tankemiljö, som främst skapade den svenska
Vetenskapsakademien, den senare klassen ger i varje fall ett visst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
