Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7
- Castlereagh — en stor fredsstiftare. Av Torvald T:son Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
CASTLEREAGH —
EN STOR FREDSSTIFTARE
Av docenten TORVALD T:SON HÖJER, Uppsala.
De händelser, som vi hava fått genomgå under de senaste
tjugofem åren, göra Europas öden under revolutions- och
Napoleonstidevarvet ständigt aktuella. Om Versaillesfreden och dess följder,
direkta och indirekta, hava låtit Wienkongressens en gång så
förkättrade arbete framstå såsom buret av mogen statsmannavisdom,
torde de sista årens utveckling hava kommit mångas tankar i
England att riktas mot de gestalter i hävderna, som i seg kamp,
först mot revolutionen och sedan mot korsikanen, bildade koalition
efter koalition och till sist hemförde segern och som dess frukt
de europeiska staternas frihet och jämviktens återställande. Den
statsman, som ledde den förra hälften av denna titaniska kamp,
var William Pitt. Hans lärjunge, som förde den till ett segerrikt
slut och mer än någon annan europeisk statsman har äran av
fredsverkets framgång, var Robert Stewart, slutligen andre markis
av Londonderry, men inför historien mest känd som viscount
Castlereagh, det namn han bar som arvinge till ättens titel.
Castlereagh tillhörde under ett sekel de statsmän, vilkas insatser
blevo glömskans rov och skymdes av lyckligare medtävlares och
efterföljares. Hans motsättning till den inför offentligheten mer
lysande Canning var en bidragande orsak härtill, whigpartiets hat,
uttryckt av stora diktare som Byron och Shelley och vållat av det
Liverpoolska kabinettets reaktionära inrikespolitik omkring 1820,
en annan. Det saknades dock under 1800-talet ej alldeles röster
för en rättvisare värdering av Castlereaghs personlighet och
insatser. Särskilt märkes ett inlägg av en statsman, vars konst i vissa
hänseenden påminner om Castlereaghs, den store lord Salisbury.
Men genombrottet för en rättvisare uppskattning kom först under
vårt eget århundrade och främst tack vare en av Englands mest
betydande nutida historici, Charles Kingsley Webster, vars
monumentala arbete The Foreign Policy of Castlereagh (1925—1931) med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0460.html