Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 11 sept. 1939 - Under fanorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
Emellertid torde det nu liksom 1914 gå dithän, att de inkallade
— förutsatt att vi få leva i^h-ed — småningom skaka av sig den
allvarliga och förpliktande stämning, som den utrikespolitiska chocken
i förstone utlöst, och falla in i mer vardagliga betraktelser över den
militära tjänstgöringen och sina privata bekymmer. I samma mån
som den yttre spänningen avtager och tjänsten får en monoton gång
inträder en slags tomgång i maskineriet. Man känner sig avskuren
från de sina och liksom bortglömd av samhället, fritiden synes
odrägligt lång och en viss apati insmyger sig. Risk föreligger att härur
kan uppstå ett missnöje, som från de inkallade sträcker sig även till
de hemmavarande, att med ett ord den allmänna försvarsviljan
undermineras.
Det är alltså erforderligt att genom lämpliga åtgärder söka
förebygga detta och med alla medel trygga det förtroende för försvaret,
som måste vara ryggraden i ali värnkraft. Det gäller med ett ord
att bevara truppens goda moral och låta den stora allmänheten förstå
dels att de inkallades intressen böra bli tillvaratagna, dels att
allmänheten själv har förpliktelser mot dem, som få offra sig i försvarets
tjänst. Åtskilliga av hithörande problem ha ventilerats i det
betänkande, som i november 1938 avgavs av de sakkunniga rörande den
andliga vården inom försvarsväsendet. Med andlig vård ansågo de
sakkunniga icke allenast den religiösa omvårdnaden utan utsträckte
begreppet till att även omfatta en kulturell omvårdnad, sistnämnda
uttryck fattat med ganska mångsidig innebörd. Den kulturella
vården skulle enligt de sakkunnigas mening »hava till uppgift att under
mobilisering och krig bidraga till att stärka personalens
motståndskraft under de oerhörda påfrestningar, som därvid möta. Denna
uppgift skall förverkligas genom att söka giva innehåll åt personalens
fritid medelst organiserad biblioteks- och föreläsningsverksamhet,
distribution av tidningar, anordnandet av lämpliga förströelser m. m.
samt genom att bistå och uppmuntra manskapet under personlig
omvårdnad och vaket iakttagande av dess stämningar och förhållanden.
Ävensom skola företrädarna för den kulturella vården utgöra ett på
förtroende grundat förbindelseled mellan manskap och befäl samt
genom lämplig propaganda stärka manskapets stridsduglighet och
fosterlandskärlek.»
Vad som här säges har varit ett välbekant faktum i stormakternas
arméer, där man ej försummat att genom en mer eller mindre
intensifierad verksamhet — icke minst på propagandans område — fostra
icke blott soldaterna utan även den stora allmänheten. Här i Sverige
har man icke på allvar konfronterats med problemet men i dessa
dagar tränger det sig obönhörligt även på oss. Det torde kunna
sägas, att jordmånen i vårt land för närvarande är mycket gynnsam
för en reglerad verksamhet på detta område. Ej blott hos de militära
myndigheterna och övriga statsorgan utan även bland allmänheten
själv kan man påräkna sympati för och ett kraftigt handtag åt dessa
strävanden. Försvaret och folket äro numera liktydiga begrepp och
medborgarandan tar sig frivilligt vackra uttryck, såsom när arbe-
483
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
