Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 11 sept. 1939 - Turkiet efter Atatürks död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
andra och hade sina ömsesidiga förhållanden uppordnade genom
fördragen i Paris av 1925 och 1935. Turkiets ställning var vidare stark i
Främre Orienten, där det skamfilade engelska anseendet behövde
förbättras. Turkiet är nämligen den ledande makten i den s. k.
Saabad-pakten av 1937, som dessutom innefattar Iran, Iraq och Afghanistan.
Därmed har England i händelse av krig säkrat en kedja av
välsinnade, eller i varje fall passiva, stater från Medelhavet till Indien.
Passagen till Indien torde därigenom vara fri över land, även om
Suez-kanalen skulle stängas. Slutligen lämnar fördraget engelska
och franska flottan fri passage till Svarta havet och därmed
möjlighet för England att uppfylla sina garantier till Rumänien i händelse
av krig. Dess betydelse för engelsk hjälp åt Polen över Rumänien bör
naturligtvis ej heller underskattas.
England var tidigare icke någon särskilt gynnad nation i Turkiet.
Tvärtom — många turkar erinrade sig ännu den engelska flottans
besök i Konstantinopel 1918 och att England deltagit i uppdelandet av
Turkiet efter världskriget. Men inför de fördelar, som erbjudit sig
genom pakten med England, är allt sådant glömt. Turkiska
studiedelegationer ha redan besökt England och vice versa. I augusti
besökte överbefälhavaren för engelska Medelhavsflottan Sir Andrew
Cunningham Ankara och för tillfället hålla engelska och turkiska
militärer på med överläggningar om gemensamma försvarsproblem.
Turkiet gick självfallet icke med på den engelska pakten utan
löften om belöningar. Den första kom ganska snart och den var basis
för den turkisk-franska pakt, som måste följa på den
engelsk-turki-ska: Hatay-områdets införlivande med Turkiet. Detta var ett franskt
mandatområde i norra Syrien, som Turkiet sedan länge önskat
tillbaka, då befolkningen till största delen bestod av turkar och då inom
Hatay låg en av östra Medelhavets bästa hamnar, Alexandrette, som
nu håller på att utbyggas till en stark örlogsbas. Det fransk-turkiska
avtalet är daterat den 23 juni. Den 22 juli marscherade de sista
franska trupperna ut och Hatay var turkiskt. Mandatområdet
överlämnades utan någon som helst konferens i N. F., vilket missförhållande
skarpt påtalas i syriska kretsar, självfallet utan resultat.
Hatay var det synliga priset för den fransk-turkisk-engelska
vänskapen. Det torde inte vara alltför djärvt att gissa att ytterligare
landavträdelser äro obligatoriska i händelse av ett lyckligt krig med
Italien. Tolvöarna jämte andra öar in på den turkiska kusten, som
nu tillhöra Italien, kunna med säkerhet anses ha varit nämnda under
förhandlingarna. Tanken på att uppnå den s. k. Eufratgränsen har
säkerligen aldrig helt uppgivits av Turkiet och detta skulle eventuellt
i framtiden medföra att Frankrike finge avstå ytterligare en del
områden i Nordsyrien. I en för England kritisk situation skulle det
vidare ej alis vara ägnat att förvåna, om Mosulfrågan på nytt toges
upp till prövning. Den löstes 1926 till Englands förmån, men turkarna
ha aldrig upphört att betrakta denna lösning som en orättvisa.
Sedan ovanstående skrivits har den rysk-tyska
nonaggressionspak-ten ingåtts och de engelsk-fransk-ryska förhandlingarna i Moskva
491
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
