Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Våra bränslen. Av G. H. Hultman och Elis Göth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Våra bränslen
ligen framlagt en plan för lagring av betydande kolkvantiteter
(3—400,000 ton) under vatten, vilket tydligt visar de
försiktighetsmått, som kunna krävas. Vad bensin och oljor beträffa, sätta
befintliga cisternutrymmen en gräns för lagringsmöjligheterna. De
nuvarande och under byggnad varande lagringsutrymmena för
bensin, utnyttjade till 65 % av volymen, motsvara en
lagerhållning av 280,000 m3, medan utrymmena för brännoljor med samma
utnyttning torde motsvara c:a 180,000 m3. Bensinimporten var år
1938 742,000 m3, och det nyttiga lagringsutrymmet svarar alltså
mot 4 à 5 månaders behov. För ökande av lagringsmöjligheterna
har regeringen för riksdagen framlagt en proposition om anslag
på 10 milj. kr. Iordningställandet måste givetvis taga en viss tid
i anspråk.
Möjligheten att i fortsättningen täcka vårt bränslebehov genom
import är f. n. svår att bedöma. Såväl Tyskland som England
ha emellertid tidigare förklarat sig beredda att uppehålla sin
export av kol och koks, och så synes även i stort sett ha skett,
även om svårigheter möta i fråga om järnvägs- och båtfrakter.
Däremot ha väsentliga förändringar redan inträffat i fråga om
kostnaderna för de importerade bränslena. I detta hänseende ha
de hittills gångna månaderna visat en prisstegring, som vid
föregående världskrig uppnåddes först vid slutet av år 1915. Orsaken
till prisstegringen är mindre att söka i prisförhöjningar i
exportländerna än i de synnerligen kraftigt ökade frakterna och
krigsriskförsäkringarna. För att något avlasta köparna av varor av
central betydelse, till vilka givetvis bränslena måste räknas, har
regeringen föreslagit, att staten skall övertaga krigsriskerna.
Därjämte har sjöfartsnämnden fastställt maximifrakter från
England, Belgien och Holland i fråga om kol och koks.
Fraktkostnaden för kol England—Sverige, som under första delen av
året legat omkring kr. 4: 50—6 pr ton från engelsk ostkusthamn
till svensk hamn, liar alltefter fartygets storlek fastställts till
17—24 kr., räknat till västkusthamn. För ostkusten tillkommer
3 à 7:— kr., beroende av hamnens läge. Kostnaden för engelska
kol liar pa sci sätt ökats till ungefär den dubbla mot tidigare.
Exporten av kol och koks från Tyskland ombesörjes genom tyskt
tonnage och frakten är här betydligt lägre. Dock har den höjts,
ocli även kolpriserna lia stegrats, varför även kostnaderna för
tyska kol ställa sig väsentligt högre än tidigare. Vad här sagts
om kol gäller givetvis även för koksimporten.
591
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
