Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 24 nov. 1939 - Kring urtiman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett återupplivande av de s. k. utskottsmöten, som alternerande med
riksdagen höllos ända in på 1600-talet och vid vilka »de förnämsta
ständerna» fingo tjänstgöra i de fyra riksståndens stad och ställe.
Det har under senare år skrivits och talats mycket om
»transportkompaniet», d. v. s. om det trogna stöd, som regeringen kunde
påräkna av sina partier och därmed av riksdagen. Redan i våras hade
man ett intryck av att det lossnat något i fogarna, och särskilt
utgången i vaccinationsfrågan visade, att regeringstrupperna ej kände
sig i alla väder manade att med eller utan övertygelse bogsera
regeringsförslagen i hamn. Under den hittills passerade delen av urtiman
har detta intryck i hög grad förtätats. Ehuru ingen samlingsregering
kommit till stånd har kontakten mellan regeringen och
oppositionspartierna till följd av tidslägets tryck uppenbarligen blivit livligare,
ej blott i utrikespolitiken via den titt och tätt sammanträdande
utrikesnämnden utan även i andra frågor och i andra former.
Uppenbarligen har denna kontakt dock icke sträckt sig över hela fältet eller
alltid kunnat leda till samförstånd. Men samförstånds- eller
kompromissvilja har funnits i de särskilda utskotten i en för ett par år
sedan otänkbar grad. Åtskilliga mer eller mindre fullständiga
kompromisser ha sålunda kommit till stånd, t. ex. i fråga om
kolsubventionerna, spritskatterna, flottans ersättningsbyggnad,
familjeunderstöden åt de inkallade samt priskontrollagen, och möjligheten till en
uppgörelse på bred front skymtar också i jordbruksfrågan — för att
nämna några exempel. I samtliga dessa ämnen ha regeringsförslagen
blott genom större eller mindre förändringar kunnat lotsas igenom
riksdagen, vars alla större partier därvid medverkat. Känt är
dessutom, att första särskilda utskottet, som haft försvarets anslagsfrågor
om hand, oberoende av förekomsten av propositioner gjort en
grundlig självständig inventering av våra försvarsresurser. Såvitt man
kan förstå har detta på sakliga resultat inriktade utskottsarbete
försiggått utan större friktioner mellan partierna inbördes eller mellan
regering och riksdag. Det synes, som om denna sakliga strävan,
liggande i linje med riksdagens bästa äldre traditioner, vore
tillräckligt värdefull för att ej behöva bli blott ett kristidsfenomen.
Koncentrationen av arbetet till utskotten har lett till, att ej blott
de offentliga debatterna som nyss nämnts förlorat i betydelse utan
även att folk därav dragit slutsatsen, att riksdagen blivit överflödig
och kanske rentav en rudimentär företeelse. Slutsatsen förefaller
ganska skev, helst som den ofta kommer från samma stortaliga
personer, vilka under normala tider bruka önska riksdagen på porten,
därför att där skulle pratas för mycket. Delvis har ringaktandet av
riksdagens höstinsatser sin grund i att de stora utrikespolitiska och
handelspolitiska frågorna icke offentligt debatterats. Denna abstinens
kan ju synas egendomlig för dem, som under den Hammarskjöldska
tiden andäktigt lyssnade till allt vänsterns dåvarande skri över
regeringens hemlighetsmakeri och som blint trodde på att ententens seger
i världskriget också innebar slutsegern för »den öppna diplomatien».
Sverige är emellertid icke det enda land, där det ansetts nödvändigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
