Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 24 nov. 1939 - Amerikanismen och den amerikanska drömmen - De inkallade och hyran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
materiella ting. Men detta slag av historieskrivning är i själva
verket ofrånkomlig för Förenta Staternas del. Det kan icke ligga
något oriktigt i att betona historiens ekonomiska sida i de fall, då
den faktiskt varit den viktigaste; och det kan svårligen bestridas
att så varit fallet här. I själva verket är Adams i varje mening
konservativ. Överskattandet av de materiella elementen är, menar
han, en företeelse som tillhört det amerikanska folkets barndom;
framtiden ligger på andra områden. Han har också under senare år
framträtt med en rätt skarp kritik mot New Deal, ehuru
framställningen i denna bok ej förts längre fram än till den ekonomiska
krisens början. Adams menar, att »den amerikanska drömmen»
— drömmen om ett fritt folk, som lever i välstånd och förmår
utbilda en högtstående andlig kultur — icke kan förverkligas genom
häftiga omdaningar av vare sig politisk eller ekonomisk natur.
Jämlikheten kan icke förverkligas genom att draga ned högre stående
till en lägre kulturell standard, ej heller blott genom att höja de lägre
klassernas ekonomiska standard. »Om den amerikanska drömmen
skall kunna besannas och förverkligas, kommer till sist att bero på
folket självt. Om människorna skall nå ett rikare och fullare liv,
måste de veta vad detta innebär. I en modern, industrialiserad stat
är en ekonomisk grundval en nödvändighet för alla människor. Vi
pekar med stolthet på vår ’nationalinkomst’, men nationen är bara
en summa av individer, och när vi vänder oss från totalbeloppet till
de individuella inkomsterna, finner vi en uppenbar orättvisa i
fördelningen. Det finns ingen anledning att icke förmögenhet som är
en produkt av samhällsliv skall kontrolleras och fördelas i enlighet
med samhällets intresse. Men om vi inte börjar med att fastställa
en värdeskala för vårt liv, blir varje attack ett slag i luften. Om vi
har att motse en period, då massan kommer att få allt större och
individen allt mindre betydelse, och detta inte bara i det industriella
livet utan i samhället i dess helhet, är det av vikt att massans nivå
höjs avsevärt över den punkt där den nu befinner sig. Sker inte
detta, kommer massan att dra ner till sin nivå den politiska
ledningen, den konstnärliga och vetenskapliga produktionen.»
Ganska säkert är det en viss överdrift, när Adams i detta
sammanhang talar om »den amerikanska drömmen». Den är inte specifikt
amerikansk; det är en dröm, som drömts av de främsta inom alla
folk. Adams’ tankegång kunde lika väl återfinnas hos Erik Gustaf
Geijer, hos Benjamin Disraeli eller hos Hermann Rauschning. Men
icke är detta vad som i dagligt tal kallas »amerikanism».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
