Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 24 nov. 1939 - Tyskarna i Lettland. Av William Freij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
talet skolpliktiga ryska barn i Lettland har under samma tidsavsnitt
ökat med ett par tusen. Allra mest imponerande ter sig den ryska
förökelsekapaciteten i ljuset av 1933 års statistik, som visar en ökning
på i runt tal 6,000 under de närmast föregående fem åren.
Av läroverkens och med dem jämställda undervisningsanstalters
lärjungar utgjorde tyskarna 5,4 %. Dessa erhöllo sin undervisning i
rent tyska skolor med tyska som undervisningsspråk, något som
vittnar om de lettiska myndigheternas hänsynstagande till
minoriteternas krav.
För den högsta undervisningen har det också varit väl sörjt.
Tyskarna ha haft sin egen humanistiska högskola, det i inledningen
omnämnda Herderinstitutet. Ett fyrtiotal tyska universitetslärare ha
här varit verksamma, och de studerandes antal uppgick enligt 1937
års statistik till 220, därav 1 lett, 215 tyskar samt 4 judar(I).
Samtidigt studerade 280 tyskar vid det lettiska universitetet. Man kan
beräkna, att ungefär 8 % av den akademiska ungdomen var tysk.
Emellertid kan man ur uppgifterna över det lettiska universitetets
lärjungeantal från de senaste åren utläsa, att tyskarnas antal
efterhand sjunkit, medan ryssarnas, vilka dock utgöra endast omkring
2,3 % av hela antalet, visar en uppåtstigande kurva. Sedan
universitetets grundläggning 1919 har deras tillväxt varit hundraprocentig.
Då det lettiska universitetet för tjugo år sedan mitt under pågående
krig påbörjade sin verksamhet, skedde detta givetvis under stora
svårigheter. Man måste i stor utsträckning anlita främmande
lärarkrafter. Cirka 8 % av hela lärarkåren var av tysk härkomst.
Efterhand som en generation av inhemska vetenskapsmän utbildats, ha
emellertid förhållandena förändrats, och vid innevarande läsårs
början räknades endast hälften så många tyskar bland professorerna
och docenterna som tio år tidigare. Av 597 universitetslärare voro
sålunda endast 32 tyskar, därav två rikstyskar.
Det har redan nämnts, att tyskarna i början på 1800-talet nästan
fullständigt dominerade på det kommersiella området. Så var det
också tidigare, och så har det varit sedan dess. leke mindre än
51,000 av de vid senaste folkräkningen registrerade tyskarna voro
bosatta i städerna, medan endast 11,000 bodde på landsbygden. Är
1938 voro tyskar i besittning av 1,578 industriföretag, av vilka 946 voro
tillfinnandes i Riga, 320 i Kurland, 145 i Livland, 143 i Semgallen och
endast 24 i Lettgallen, d. v. s. området intill Sovjetryssland. Detta
betyder, att mer än en fjärdedel av de mer betydande företagen
befunno sig i deras händer, representerande en årlig omsättning på
närmare 115 millioner lat. Dessutom kontrollerade de 64 olika
aktiebolag, varav en del mycket betydande.
Synnerligen stora kapital ha tyskarna placerat i stadsfastigheter.
1935 uppgick dessas antal till 3,639. Under de senaste åren ha en stor
del av dessa övergått i lettisk ägo, men de återstående torde allt
fortfarande representera betydande värden.
Det är sålunda uppenbart, att tyskarna i pekuniärt hänseende varit
bättre lottade än den stora massan av övriga lettiska medborgare,
624
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
