Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 24 nov. 1939 - Det regenererade Rumänien och Sovjets hot. Av E. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
utanför rikets gränser levande landsmännens välfärd, å andra sidan
måste rikets nationella minoriteter taga hänsyn till den rumänska
statens intressen oeh anpassa sig för samlivet med rumänerna men
åtnjuta också rätt och frihet att bevara sin nationella egenart.
5. Familjelivet skall respekteras och skyddas, ty familjen, icke den
enskilda individen, bildar grundvalen för staten. Barnrika familjer
skola åtnjuta skattelättnader och befrias från arvskatt, under det att
skatterna ökas för barnlösa familjer oeh ogifta. 6. Det andliga livets
framsteg skola betryggas genom införandet av arbetsplikt(I). 7. En
andlig elit måste skapas och dess ställning tryggas. 8. Känslan av
den nationella gemenskapen måste förstärkas. 9. Denna känsla av
nationell gemenskap måste genomsyra samhällslivet. Av detta skäl
är medlemskap i Frontul Renastera nödvändig för envar som söker
en statlig eller kommunal tjänstemannaplats. Medlemskapet i partiet
indelas i olika successiva grader.
Att man nu avser att ytterligare befästa det statliga enhetspartiets
monopolställning framgår tydligt av punkt 9 i partiprogrammet; i
Jugoslavien misslyckades motsvarande försök, och det är väl därför
man nu vill skapa bättre garantier för varaktig framgång.
Framför allt gäller det att utrota den ganska utpräglade
provinsialism, som ännu lever stark i många delar av landet — ehuru icke
så fast rotad som i Jugoslavien — men även att vinna minoriteterna,
så långt det nu kan gå, för »den rumänska statstanken». I och med
att minoriteternas politiska organisationer nu inträtt i Frontul
Renastere och lovat det nationella programmet sitt oinskränkta
understöd, har regeringen nu i gengäld lämnat den ytterligare
rättigheter; sålunda ha talrika ungerska, bulgariska och tyska skolor
öppnats på nytt och återfått tidigare beslagtagna tillgångar.
Om den nuvarande rumänska regimen utan att störas genom att
landet indrages i politiska förvecklingar — och därtill fordras för
visso en mycket smidig statskonst — i lugn och ro får utföra sitt
nationella förnyelseprogram skall Rumänien helt säkert gå en stor
oeh lysande framtid till mötes. Landet är Sydosteuropas ojämförligt
största och rikaste. Men just i dess rikedom ligger den största faran
för yttre förvecklingar.
Storrumänien, Romania Mare, har sin svaghet i de många
minoriteter, som upptogs i staten efter världskriget. Av landets nära 20 milj.
invånare utgör nära en fjärdedel av icke rumänska folk, till antalet
icke mindre än elva. Trycket från grannarna har dock varit större
än trycket från minoriteterna själva. Under senare år har den
bulgariska irridentismen i Dobrudschaområdet, som i fredsslutet efter
andra Balkankriget fråntogs Bulgarien, varit den mest hotande och
starkast försvårat Balkanententens utvidgning till ett stort
sydost-europeiskt block. Men det farligaste hotet för tillfället kommer
själv-sagt från Ryssland och riktas mot Bessarabien, d. v. s.
Storrumäniens bördiga land mellan Prut och Dnjestr. Sovjetunionen erkände
först 1934 det förut till Ryssland hörande områdets införlivning i
627
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
