Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Japan, Kina och Manchukuo. Av Gösta Guston
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ur de senaste årens händelser. De bildade klasserna i landet inse
till fullo vådan av en politik, som endast för Japan i ett
ekonomiskt farligt motsatsförhållande till de demokratiska nationerna
och framför allt till Japans naturligaste vän och stödjare, U. S. A.
Tyvärr tala bajonetterna även inom landet sitt oresonliga språk
och ha lyckats skapa en till synes allmän tillfredsställelse med
vad som sker. Men det enkla folket — jordbrukare, fiskare,
hantverkare — lever tyvärr i den goda tron, att regeringen
vet vad den gör och att folkets lott och bidrag är att göra
personliga uppoffringar utan att knota och knysta. Någon farhåga
för vådan av ekonomiska sanktioner utifrån hyser befolkningens
större flertal nog ej, utan det har förblindats av de framgångar,
som tidigare vunnits i Manchukuo och nu i Kina. Det faktum, att
Japan — trots mer än två års krig och en miljon man ute vid
fronterna — ej lidit av någon knapphet på ris och fisk och andra
födoämnen, bidrar till en optimism, som jag är rädd kan bli svår
att kuva, om militärledarna mot förmodan skulle få beskära sina
maktspråk.
Problemet är, om de stora planerna på en fjärran Österns
enhetsmakt skola kunna realiseras, förutsatt att kineserna till sist
skulle förmås att samverka med japanerna. Min övertygelse är,
att ett uppbyggande av både Manchukuo och norra Kina i avsedd
omfattning ej kan genomföras utan utländsk hjälp, framför allt
från U. S. A. Några siffror om japanernas utrikeshandel belysa
dessa svårigheter. Under första halvåret 1939 representerade
Japans totala export ett värde av 1,454,400,000 yen, varav till de s. k.
Yenblockländerna (utom Japan Manchukuo och Kina) 725,200,000.
Praktiskt taget hälften av exporten var sådan, för vilken ingen
köpstark utländsk valuta erhålles. Av återstoden — eller Y
729,200,000 — gingo omkring 40 % eller Y 282,900,000 till det
Brittiska imperiet, medan U. S. A. köpte för 210,400,000 yen japanska
produkter. Tillsammans utgjorde exporten till dessa demokratiska
maktgrupper ungefär 493,000,000 för halvåret 1939; endast 34 % av
den totala exporten inbragte m. a. o. behövlig dollar- och
pundvaluta. Mot dessa exportvärden svarade för samma period en
total import av Y 1,478,300,000, således endast 24 milj. yen mer än
vad som exporterades. Men av detta belopp utgjorde Y 831,000,000
eller över 56 % vad som köpts från Brittiska imperiet och U. S. A.
Det gäller alltså för japanerna att finna utländsk valuta för
skillnaden, motsvarande 338,000,000 yen. I handeln med andra länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
