Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Japan, Kina och Manchukuo. Av Gösta Guston
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Japan och U. S. A. skrinlagd och därmed blir nog denna
femårsplans realiserande i samma grad försenat. Även den japanska
kapitalmarknaden är till följd av statslånen för Kinakriget och
rustningarna hårt ansträngd och kan ej utfylla bristen. Det har
under andra arbetsåret endast lyckats vederbörande uppbringa
omkring 80 % av de 850 milj. yen, som ansetts behövliga. För år 1939
är beräknat ett kapitalbehov av 1,460 milj. yen för enbart detta
industriprogram.
De stora japanska investeringarna i Manchuriet uppskattades
enligt en av SMR-bolaget gjord utredning intill 1930 till omkring
1,617,000,000 yen, varav 742,000,000 enbart i järnvägs- och
kolonisationsföretag. Sedan dess och fram till slutet av 1938 har denna
direkta kapitalinvesteringen ökats enormt, till ett beräknat värde
av 3,440,595,000 yen. Därifrån bör dragas den kapitalexport från
Manchukuo till Japan, som skett i form av betalning av
utdelningar, räntor, amorteringar etc. Nettovärdet av Japans
kapitalplacering vid slutet av 1938 beräknas därför vara Y 2,675,000,000,
fördelat i miljoner yen på aktier med 1,123, på obligationer med
1,082, på inteckningslån med 235 och på statslån med 234. Med allt
skäl kan således Japan i egenskap av den största fordringsägaren
påyrka företräde framför andra nationer vid utnyttjandet av
Manchukuos stora malmtillgångar.
Utöver tillgodoseendet av kapitalbehovet har
Manchukuo-regeringen även andra svårigheter att brottas med för att
femårsplanen skall gå i lås. Dit hör knappheten på kvalificerad arbetskraft,
på arbetsmaskiner av större mått och framför allt på utländsk
valuta för import av för jätteexpansionen ofrånkomlig utländsk
materiel. Oaktat en avsevärd förbättring av penningmarknaden
och statsinkomsterna i Manchukuo räcker det inhemska
sparkapitalet ej på långt när till.
Manchukuos utrikeshandel har under perioden 1932—1938 mer
än tredubblats — ytterligare ett bevis på japanernas förmåga som
kolonisatörer åtminstone i ekonomiskt avseende. Till största delen
hänför sig stegringen till importen från Japan av varor,
nödvändiga för uppbyggandet av Manchukuos industrier. Den utgör även
ett tecken på stegrad köpkraft inom landet. Medan exporten 1936
i värde utgjorde 602 milj. yen och importen 691 milj. yen, voro
samma siffror 1937 645 resp. 887 och 1938 725 resp. 1,274 milj. yen.
På de tre senaste åren har handelsutbytet Japan-Manchukuo
utvecklats dithän, att Manchukuos importöverskott är större än hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
