- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939 /
683

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Arbetskraftens mobilisering. Av Harald Wigforss

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förbjudas att anställa arbetstagare »annorledes än enligt
anvisning av offentlig arbetsförmedling eller eljest med dess
medgivande». Då det bleve fråga om att gå längre skulle
tjänstepliktiga uttagas i följande ordning: a) de som frivilligt anmäla sig
till uttagning; b) de som genom tjänstepliktens fullgörande
uppenbarligen icke komma att vidkännas minskning i
arbetsinkomst; samt c) övriga tjänstepliktiga.

Den tanke som ligger bakom detta förslag är säkerligen
riktig. Arbetsförmedlingen har redan visat, att den så länge allmän
mobilisering icke anbefallts har stora förutsättningar att leda
arbetsmarknadens anpassning genom normala metoder.
Månatligen uppsamlas också numera rapporter från företagarvärlden
över behovet av arbetskraft, rapporter som sedermera bearbetas
i socialstyrelsen. Men det vore för mycket begärt, att
arbetsförmedlingen också utan vidare skulle lyckas bemästra de växande
svårigheterna under en mobilisering, då efterhand ett stort
behov av arbetskraft måste komma att göra sig gällande på flera
livsviktiga områden. Härför kräves framför allt en i förväg
vidtagen registrering av de medborgare, som i händelse av krig
skulle vara lämpliga och eventuellt villiga att gripa in i den ena
eller andra sysslan. Det är fråga om en civil mobilisering. Men
för att kunna utföra denna måste man naturligtvis veta, vilka
som skola »inkallas». Som ett andra led följer utbildning i de fall,
där registreringen visar att kompetenta ersättare saknas.

Först med stöd av ett tjänstepliktsregister kan tjänsteplikten
sålunda effektivt användas. Om en folkbokföringsreform hade
genomförts, skulle det ha varit en lätt sak att fälla ut det
register -— ordnat efter yrke, företag och kön — som skulle ha kunnat
ligga till grund för arbetsmarknadsregleringen. Nu måste ett
sådant register improviseras inom krisförvaltningen. Men det är
uppenbart, att denna registrering måste kompletteras med ett
planmässigt insamlande av uppgifter — något av en folkräkning
för civila beredskapssysslor. Det är först härigenom som man
kan få en god överblick över olika medborgares villighet att
gripa in på poster, till vilka de skulle duga, d. v. s. över
omfattningen av den kategori — »frivilliga» — som förutsättes först
skola beröras av en uttagning enligt tjänstepliktslagen. Det är
också först härigenom, som tjänstepliktsregistret får ett levande
innehåll och kan möjliggöra en på en gång smidig och effektiv
uttagning. De sakkunniga rörande tjänsteplikten ha utgått från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0689.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free