Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Dagens frågor 16 december 1939 - Svenska samlingen - Hur står det till i Ryssland?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
därför, att därmed veterligen för första gången ett
socialdemokratiskt statsråd lämnat en ministär på grund av åsiktsschism. Den
var anmärkningsvärd även såtillvida, att hr Sandiers målmedvetna
aktiva nordiska politik — trots ali oresonlig kampanj mot honom —
ägde stöd i vitt skilda folklager. Medan hr Sandiers namn var och
väl ännu är ett program, har efterträdaren — såsom redan anmärkts
i pressen — utvalts först sedan programmet fastställts. Exc. Günthers
ställning till exc. Hansson synes bli ganska likartad med Fersen—
Gyldenstolpes 1904, när denne från sin gesandtpost i Petersburg
hem-kallades under unionsstriden som efterträdare åt den
demissione-rande Lagerheim, vars namn också var ett program, och förelades
uppgiften att exekvera Boströms politik. Man vill hoppas, att det
svenska diplomatiska nederlaget våren 1905 ej skall vara ominöst
för resultatet av den Hansson—Giintherska konstellationens blivande
politik. Den nya regeringens sammansättning borde dock borga
för att hr Sandiers avgång ej får tolkas som någon kursomläggning.
Under tjugo års tid har varje politiskt tänkande
människa åter och åter måst fråga sig: Vad vill
Ryssland? Vad kan Ryssland? Är denna stormakt — ty stormakt
förblev landet uppenbarligen med ett mycket kort uppehåll — vad
den i sekler varit och nu stundom öppet förklarade sig vara: ett
hot mot Europa?
Ryssarna sökte själva blanda bort korten. Världsrevolutionen
uppsköts på obestämd tid. Relationerna med Europa blevo formellt
allt fredligare. Men ett dåligt tecken var, att särskilt på sistone de
stora staterna formligen tävlade 0111 Rysslands gunst. Frågan om
hur det stod till i Ryssland måste tydligen på välunderrättat och
högst intresserat håll ha bedömts som tämligen gynnsamt.
För den enkle iakttagaren i vilket europeiskt land som helst stod
ett överväldigande, ständigt flödande vittnesmaterial till
förfogande. Till Ryssland foro arbetare och bönder, tekniker och
militärer, vetenskapsmän och politiker; de flesta naturligtvis som mer
eller mindre omhuldade nöjesresande men åtskilliga för allvarliga
studier eller verkligt arbete. Vad gingo de ut till att se? Vad fingo
de se och höra? Där foro troende kommunister och välsinnade
radikaler, kritiska yrkesresenärer och misstrogna borgare. Deras
uppgifter voro vid hemkomsten i regel precis lika motsägande som
deras förhandsinställning. Man hörde dem berätta och läste intervjuer
till omväxling med stadiga stycken ur den enorma litteraturen.
I press av olika kulörer fingo vi ständigt läsa om och i bild se det
nya Ryssland: väldiga fabriker, bistra flygare, sportiga ungdomar;
bilar och traktorer i tusental, gruv- oeh industristäder just
stampade ur marken, allt som hör till vår tids »framsteg».
Ej sällan kom det fram, även officiellt, vad denna kraftutveckling
betingade för vederlag i liv och lycka. Stalinkanalen krävde 100,000
tvångsarbetare, sades det. Trävaruexporten i norr, sädesexporten i
söder kostade och kostar väl icke astronomiska tal, men kanske nå-
699
Hur står det till
i Ryssland?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
